En agenda för nästa regering

Vår sysselsättningsgrad har klättrat till närmare 72 procent tack vare en stark högkonjunktur. Det kan låta som en hyfsad nivå, men faktum är att vi borde nå upp till 80 procent.

Den resa som Finland har gjort från ett fattigt land i periferin till en av de mest förmögna och stabila nationerna i världen är unik, framför allt med tanke på de påfrestningar som ett inbördeskrig, två krig mot en övermäktig diktatur och ett utdraget kallt krig förorsakade.

Finland lyckades utomordentligt väl med att ta vara på de möjligheter som öppnades efter Sovjetunionens kollaps och den efterföljande perioden av globalisering. Efter EU-medlemskapet 1995 fram till finanskrisens utbrott 2007 klättrade Finland från en plats i mitten till ett av de mest förmögna länderna inom OECD.

De tidigare framgångarna har baserat sig på en förmåga att anpassa sig till förändringar inom såväl internationell politik som teknologi. Det är en förmåga som vi inte har råd att förlora. Risken är stor för att de strukturer som tidigare bidragit till välfärden i stället blir hinder för anpassningen till förändringar.

Själv anser jag att vi behöver tre ledstjärnor när vi fortsätter att utveckla det finländska välfärdssamhället: frihet och ansvar, en fungerande marknadsekonomi och en sund konkurrens samt jämlika möjligheter för individer och företag. Målsättningen bör vara ett öppet, konkurrenskraftigt samhälle där ekonomin växer och så många som möjligt har ett jobb.

Vad borde göras? Det är framför allt tre sektorer där offentliga investeringar och beslutsfattande har en stor inverkan för att avlägsna flaskhalsar och skapa förutsättningar för tillväxt och välfärd. Det beklagliga är att alla tre sektorer för tillfället dras med en akut brist på resurser. Det handlar om högskoleutbildningen, investeringarna i infrastruktur och planläggningen.

Öppna dörrarna till högskolorna för alla efter andra stadiets utbildning. Satsa på vägar och infrastruktur för att kompensera för de nackdelar som vårt avlägsna geografiska läge innebär. Sätt fart på planläggningen i tillväxtcentrum för att möta det existerande behovet av bostäder och industriella investeringar.

Varifrån tar vi pengarna? För att lösa den frågan behövs omfattande reformer inom två övriga sektorer: arbetsmarknaden och den sociala tryggheten. Om vi följer Tysklands och Sveriges exempel och öppnar upp arbetsmarknaden kan vi räkna med att sysselsättningen förbättras radikalt. Vår sysselsättningsgrad har klättrat till närmare 72 procent tack vare en stark högkonjunktur. Det kan låta som en hyfsad nivå, men faktum är att vi borde nå upp till 80 procent. Sverige visar att det är möjligt. Inhemska exempel är Åland och delar av Österbotten. För att skapa den rätta dynamiken måste vi dessutom se till att beskattningen sporrar till arbete och investeringar.

Om vi lyckas skapa jobb för fler och sänka arbetslösheten till motsvarande nivåer som i Tyskland och Sverige kan vi vända budgetunderskotten till överskott. Vi har råd att göra de investeringar som behövs för att Finland ska vara ett framgångsrikt välfärdssamhälle även i framtiden. Förutsättningen är att vi gör de reformer som skapar jobb och gör det lönsamt att arbeta och avancera i karriären – i alla inkomstkategorier.

Texten har översatts från finska av Patrik Lindfors.

Juho Romakkaniemi vd för Centralhandelskammaren

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33