Emigrationen västerut fortsätter – Ett Jakobstad har flyttat till Sverige under 2000-talet

Den finlandssvenska emigrationen till Sverige fortsätter vara på en hög nivå. Över 1 200 svenskspråkiga flyttar per år – och bara hälften återvänder till Finland.

Under 2000-talet har totalt 19 700 svenskspråkiga finländare flyttat till Sverige. När Tankesmedjan Magma för tre år sedan kartlade den finlandssvenska migrationen väckte det stora antalet en hel del diskussion och oro: För en minoritet på cirka 290 000 är andelen betydande.

Nu har Magma följt upp rapporten och granskat de senaste årens statistik. Den visar på en pik 2016 då nästan 1 500 svenskspråkiga flyttade till Sverige. För 2017 är siffran 1 250 vilket är lika många som 2015.

– Utflyttningen håller i sig och fortsätter vara på en hög nivå, säger Kaisa Kepsu, samhällsanalytiker på Magma.

En stärkt ekonomisk konjunktur i Finland har inte minskat på migrationsbenägenheten – och inte heller fått fler att återvända. 2015–2016 var återflyttningen så låg som 34 procent av utflyttningen. 2017 var andelen återflyttare 47 procent, vilket kan jämföras med 82 procent för de finskspråkiga.

– Det här är ett fenomen som vi kanske måste leva med i Svenskfinland, säger Kepsu om migrationen.

Att utflyttningen gått ner från toppåret 2016 kan bero på att reglerna för intagning till svenska universitet och högskolor har skärpts. Studiehandledare som intervjuas i rapporten berättar om att intresset bland unga att flytta till Sverige efter gymnasiet har svalnat något.

Bild: HBL

Regionala skillnader

Den uppgång av migranter från Helsingforsregionen som blev tydlig i den förra rapporten har fortsatt: Sett till hela populationen flyttar flest från Mellannyland, efter Åland som av tradition är i en klass för sig.

Den rekordstora ökningen bland uttryckligen unga, 15–24 år, i huvudstadsregionen har ändå mattats av och Österbotten har på nytt skjutit ifrån något.

Förenklat kan man enligt Kaisa Kepsu säga att de som flyttar till Sverige från Helsingforsregionen och Åboland är äldre än de som flyttar från Österbotten, och att de som flyttar från stadsregionerna ofta har högre utbildning och flyttar oftare av karriärorsaker medan österbottningar flyttar för studier.

Nicolina Gull har flyttat från Korsholm via Helsingfors till Stockholm. Som så många andra finlandssvenskar har hon vänner och bekanta från tidigare i staden, och också språket ger närhet. Bild: HBL

"Ett tryggt äventyr"

Blanka Henriksson är forskare vid Åbo Akademi. Hon har för utredningen gjort närmare trettio intervjuer och analyserat tjugo skriftliga svar av sådana som migrerat och är i åldern 18–30 år.

Både hon och Kepsu lyfter fram att det för unga är en del av identitetsskapandet att söka sig ut i världen, och att de också uppmuntras göra det. Sverige blir då som ett tryggt äventyr.

– Sverige är väldigt, väldigt hemtamt men ändå exotiskt och spännande, säger Henriksson.

Det är också en orsak till att Magmarapporten talar om migration, även om det handlar om flyttrörelse till ett annat land.

Många känner till den svenska kulturen och populärkulturen, kanske mer än den finska, och en majoritet känner till någon som redan har flyttat.

– Är man enspråkigt svensk finns det en extra stark känsla av frihet i att allt går på svenska i Sverige, sammanfattar hon.

Nästan ingen flyttar med avsikt att stanna för evigt. Att så många ändå stannar kvar beror bland annat på att man har hittat en partner och har etablerat sig socialt. Det finns också de som för fram att de inte kan få ett lika bra jobb i Finland, eller att de drar sig för att jobba på finska.

Många av dem som Blanka Henriksson har intervjuat fortsätter hålla tät kontakt med Finland och identifierar sig starkt som finlandssvenskar. Det finns rentav de som känner dåligt samvete över att de lämnat Svenskfinland – inte minst efter allt prat om hjärnflykt.

Läs också: Finlandssvensk emigration kan bli ödesfråga för hela Finland

Bild: Ari Luostarinen

Också omvänd migration

Emigrationen gör det som Kaisa Kepsu kallar demografiska luckor större.

Även om unga av tradition flyttat utomlands, finns det enligt henne sådant man i Svenskfinland kunde göra för att öka sin attraktionskraft.

– Det är viktigt att vi funderar på utbildningen. I Svenskfinland måste man kunna erbjuda kvalitativa alternativ för svenskspråkiga studerande.

Är finskan en hög tröskel är det något att åtgärda enligt Kepsu. Problem med svaga kunskaper i finska kan vara ett känsligt tema, men inget man ska hymla om, menar hon.

Arbetsgivare kunde också vara aktivare med att locka tillbaka återflyttare enligt Kepsu.

Läs också: Brist på sjukskötare i Sverige – sjukhus vänder sig till Finland

Läs också: Nu far Sverige i väg med våra lärare

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02