Under närmaste året ökar risken för jihadistiska terroristdåd, men därefter kommer de att minska – håll huvudet kallt, säger brittisk terroristexpert

Efter 9/11 har de jihadistiska terroristerna insett att de inte behöver ramma skyskrapor med flygplan för att få uppmärksamt. Det räcker med mindre dåd, säger brittiska terroristexperten David Anderson.Bild: SPT/Henri Forss

Redan om ett år kommer vi att se en betydande nedgång i terroristdåd, förutspår den brittiska terroristexperten David Anderson. Enligt honom utgör terrorismen inte ett existentiellt hot mot den liberala demokratin.

– Under åren efter 9/11 koncentrerade sig de jihadistiska terroristerna på spektakulära attacker. En som lyckades var bombattacken mot buss och metro i London 2005 medan andra betydligt större kunde stoppas, bland annat en attack mot åtta transatlantiska flyg, säger den brittiska juristen David Anderson.

Anderson jobbade som självständig övervakare av terrorismlagstiftningen i Storbritannien 2011–2017. Dylika övervakare är en brittisk tradition och till deras uppgift hör att ta del av alla relevanta myndighetsbeslut och granska deras laglighet, till och med sådana som är hemligstämplade.

Högsta domstolen bjöd in Anderson på Högsta domstolens åklagardagar i Helsingfors i början av maj, där Anderson gav en aktuell blick på terrorismläget i Storbritannien.

–  Nu ser vi allt mer småskaliga, gör-det-själv-attacker där gärningsmännen använder knivar eller fordon. De är betydligt svårare att upptäcka eftersom de inte kräver lång planering eller stora nätverk. Men samtidigt har terroristerna insett att de inte behöver ramma skyskrapor med flygplan för att få uppmärksamhet, det räcker med mindre, säger Anderson.

Finska domstolar har tills vidare inte dömt en enda person för terroristbrott. Det kan ändras efter att terroristrättegången för knivdåden i Åbo är avklarad. I Storbritannien är terrordomar vanligare. I fjol dömdes 77 personer för terroristbrott (se fakta). Men största delen av domarna gällde inte våldsbrott.

–  Det handlade huvudsakligen om försök till eller förberedelse för terroristbrott, eller i vissa fall av finansiering eller främjande av terrorism. Så allt handlade inte om grova brott, även om vissa var relaterade till våldsamheterna som ägde rum i fjol, till exempel en fordonsattack mot andra muslimer under ramadan, säger Anderson.

Icke-våldsam extremism

Men den stora utmaningen för samhället är inte de faktiska terroristbrotten. Enligt Andersson är majoriteten av britterna, även brittiska muslimer, övertygade om att det behövs effektiva lagar och god underrättelseinformation för att stoppa dem. Utmaningen är i stället sådan extremism som i sig inte är våldsam.

–  Det kan handla om personer med extremt misogynistiska eller religiöst fundamentalistiska åsikter. Om du försöker hindra dem från att ha sådana åsikter riskerar du inte bara att inskränka deras mänskliga rättigheter utan även framställa dem som offer, vilket kan uppmuntra andra att följa dem.

Anderson har ingen lösning på hur den här sortens extremism bäst kan bemötas. I Storbritannien har man prövat på flera olika typer av mjuka interventioner, till exempel workshoppar som behandlar tolerans och diversitet samt mentorskap för ungdomar. Det centrala är att samhället inte ger efter för anti-demokratisk extremism, intolerans och folk som predikar en enda sanning. Samhället kan inte tolerera vad som helst, anser Anderson.

–  Vi har i Storbritannien haft exempel på myndigheter som varit alltför redo att tolerera sådant som inte borde accepteras. Till exempel har vi haft grupper av huvudsakligen asiatiska unga män som ägnat sig åt gromning av unga flickor för sex. De här flickorna har behandlats väldigt illa, men myndigheterna och polisen har varit ovilliga att ta tag i det på grund av att de är rädda för att bli anklagade för rasism.

–  Staten måste ha mod att försvara de värderingar som ligger i roten av feminismen, det vill säga pluralism, tolerans och vidsynthet.

Snart är det över

Sedan 9/11 har den jihadistiska terrorismen varit konstant närvarande i samhället, politiken och medierna. Den utvecklingen torde fortsätta ett tag till, men generellt sett är Anderson optimistisk. Det händer faktiskt att terroristiska rörelser lägger ner sin verksamhet. Som ett icke-jihadistiskt exempel kan nämnas den baskiska separatiströrelsen ETA, som meddelade att den lägger ner sin verksamhet i april i år.

–  På kort sikt kan hotet växa på grund av alla dem som rest till Syrien och Irak för att kriga och ännu inte återvänt. En stor del av dem kommer att återvända under de följande 12 månaderna och de kommer att vara farliga eftersom de är väldigt radikaliserade, militärt tränade och har skapat nätverk som våra underrättelsetjänster inte känner till, säger Anderson.

Skyddspolisen (Skypo) uppskattar att kring hundra finländska medborgare rest till Syrien för att delta i striderna där. För närvarande har Skypo knappt 400 personer på sin lista av potentiella terrorister. I Storbritannien rymmer motsvarande lista upp till 3 000 namn.

–  Min personliga åsikt är ändå att vi inte har orsak att oroa oss i onödan. En stor del av dessa pojkar och flickor var lockade att resa till Syrien på grund av spänningen och glamouren. Om du ser på IS propaganda framställs Syrien som ett paradis med solsken, bördiga jordbruk och flickor som bär vatten från brunnarna. Men nu har de förlorat allt och tvingas att slåss som råttor. Kalifatet var en viktig del av drömmen, men nu finns det inte längre något kalifat.

Anderson tror att Europa om ungefär ett år kommer att se en betydande minskning i jihadistisk terrorism som eventuellt kommer att åtföljas av en minskning i högerextremistisk terrorism, eftersom en stor del av den högerextremistiska terrorn är en reaktion på jihadistiska våldsdåd.

–  Enligt mig utgör terrorismen inte ett existentiellt hot mot den liberala demokratin så länge vi inte tappar nerverna. Jag är betydligt mera oroad av Ryssland, Kina, kärnvapenspridning eller cyberattacker, säger Anderson.

Fakta

Terrorism i Storbritannien:

År 2017 stoppade brittiska myndigheter 10 islamistiska och 4 högerextremistiska terroristdåd.

Samma år grep brittiska myndigheter 412 personer misstänkta för terroristbrott. Majoriteten av dem var män, över 18 år och med brittiskt eller dubbelt medborgarskap. Av dessa åtalades 135 stycken, varav 110 med terroristbrott.

Totalt 86 personer ställdes inför rätten för terroristbrott i fjol. Av dessa dömdes 77 stycken. Merparten av dem fick fängelsestraff på 0–4 eller 4–10 år. Endast ett fåtal undvek fängelsestraff eller dömdes till livstids fängelse.

I slutet av 2017 hade Storbritannien 224 personer som satt i fängelse på grund av terrorism. Tre fjärdedelar var dömda, resten inväntade rättegång. 85 procent var muslimer.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00