EM-succén höjer förväntningarna inför sommaren

Ella Junnila tog brons i inomhus-EM i Polen med ett nytt finskt rekord. Bild: Andrej Isakovic/Lehtikuva

De finlandssvenska friidrottsprofiler som HBL har talat med är överens om att EM-succén var viktig för hela Finlands friidrott. – Det peppar andra då det går bra, säger ex-spjutkastaren Mikaela Ingberg.

Finland uppnådde ett historiskt bra resultat i inomhus-EM i friidrott förra veckan. Aldrig förut har Finland tagit så många medaljer och topp 8-placeringar som i polska Torun.

Kristian Pullis längdmedalj var Finlands första i inomhus-EM på 21 år. Senare tog också Lotta Kemppinen och Ella Junnila medaljer i 60 m respektive höjd. Kemppinens medalj var dessutom Finlands första silvermedalj någonsin i en sprintsträcka i ett seniormästerskap, frånsett parafriidrott.

Bara två gånger förut, 1977 och 1978, har Finland vunnit tre medaljer i ett inomhus-EM. Men trots att medaljörerna helt förtjänt fick den största uppmärksamheten var det många andra som utmärkte sig.

Vändning mot det bättre

Nooralotta Neziri var bara en hundradel från att vinna brons i 60 m häck. Ytterligare fyra andra idrottare var bland de åtta bästa i sin gren. De representerade också en bred repertoar av grenar – bland annat stavhopp, tresteg och 800 meter. Och samtidigt som inomhus-EM pågick slungade Silja Kosonen ett nytt finskt rekord i slägga, 72,44, i snön i Kaustinen.

EM-succén kommer bara två år efter friidrotts-EM i Berlin, som markerade en historisk djupdykning för Finland. För första gången på 52 år blev Finland helt utan medalj i ett EM. I VM i Doha 2019 var Lassi Etelätalo med sin fjärde plats den enda finländaren i topp 8. Men under de senaste två åren har det hänt en hel del. Framför allt har många unga idrottare tagit ett stort steg framåt.

– Under de senaste åren har det kommit fram enskilda idrottare i många grenar som har kapacitet att nå upp till en internationell nivå. Det ser ut som att en del av dem har tagit steget. Det är förstås fortfarande frågan om individer, säger Mikael Ylöstalo, friidrottstränare och före detta häcklöpare.

– Det som är roligt är att det finns vassa idrottare i flera grenar.

Silver Lotta Kemppinen, 60 m

Brons Kristian Pulli, längd

Brons Elina Junnila, höjd

4) Nooralotta Neziri, 60 m häck

6) Wilma Murto, stav

6) Kristiina Mäkelä, tresteg

7) Senni Salminen, tresteg

8) Sara Kuivisto, 800 m

9) Elmo Lakka, 60 m häck

12) Daniel Kosonen, höjd

12) Urho Kujanpää, stav

Ingen prestationsångest

Anmärkningsvärt är det att en stor del av finländarna lyckades pricka in sin form perfekt i inomhus-EM. Ella Junnila satte ett nytt finskt rekord, 196 cm, i höjdfinalen. Kristian Pulli klarade 824 cm i längdfinalen, ett nytt finskt rekord inomhus, och bara 3 cm sämre än det finska rekord som han satte utomhus förra sommaren. I sitt rekordhopp utomhus hade Pulli dock medvind på 1,8 meter i sekunden, så i princip var hans medaljhopp en bättre prestation. Att vara bäst när det gäller som mest har traditionellt inte ansetts vara en styrka för finländska idrottsutövare.

– Jag tror det är ett slags generationsväxling på gång på det mentala planet. De här idrottarna har inte tvingats leva i många år med tunga prestationskrav. De har en sundare syn på idrotten. De vet att de kan klara sig, men de vet också att världen inte går under om de inte lyckas, säger Ylöstalo.

Bättre klimat

Annars är det svårt att peka ut precis vad som ligger bakom framgångarna. För ett par år sedan väckte trestegshopparen Kristiina Mäkelä stor uppmärksamhet då hon öppet kritiserade friidrottsförbundet SUL för att inte ge idrottsutövarna tillräckligt med stöd. Sedan dess har en stor del av ledningen bytts ut och SUL-ordförande Sami Itani har fört dialog med idrottarna.

– Jag tror att klimatet inom friidrotten blivit bättre. Inom SFI, som bara är en liten del av friidrotten i Finland, har vi alltid haft ett bra klimat, jag har inte upplevt motstridigheter, medan det kanske funnits olika läger och tongångar inom friidrottsförbundet. För tillfället drar alla åt samma håll, man kommunicerar och ger tränarna och idrottarna arbetsro, funderar Petra Stenman, tränare, före detta häcklöpare, och sportchef för Svenska Finlands Idrottsförbund FSI.

Fungerande lösning

En av de färska EM-medaljörerna, Lotta Kemppinen, representerar en SFI-förening, HIFK friidrott. Hon visade sin begåvning redan som fjortonåring då hon löpte i final i FM, men hon har dragits med skador, och först under de senaste säsongerna har hon slagit igenom. Hennes långvariga tränare Mervi Brandenburg tackade direkt efter medaljloppet Ylöstalo och de fysioterapeuter hon samarbetat med för att förbättra Kemppinens styrka och teknik.

– Mervi har lyckats finna fungerande lösningar både vad gäller träning och andra stödtjänster. Det är gemensamt för dem som klarar sig bra, att de har lyckats få en bra helhet med stödtjänster, och lösningar som fungerar för dem, säger Mikaela Ingberg, VM- och EM-medaljör i spjutkastning.

Talanger

Friidrotten i Finland kretsar ganska starkt kring enskilda friidrottare och deras tränare. På ett antal orter har man dock lyckats skapa bra träningsgrupper med bra förhållanden för idrottarna.

Förut har friidrottsförbundet fått kritik för att inte ge de unga begåvningarna tillräckligt med stöd. Det skulle vara särskilt viktigt i det skedet då idrottaren tar steget upp i seniorklass, kanske börjar studera, och eventuellt flyttar hemifrån. Det behövs stöd för att våga satsa på idrotten.

– Finland har ibland varit sämre på att ta hand om talanger. Förhoppningsvis har man blivit bättre på att satsa på de som kan och vill prestera. Det gäller också att identifera talangerna i ett tidigt skede, säger Ingberg.

Annimari Korte och hennes tränare Mikael Ylöstalo. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Stabila förhållanden

EM-succén visade att det kanske inte alls är nödvändigt att åka på läger utomlands, så länge förhållandena är goda i Finland. Av medaljörerna var det bara Pulli som tillbringat en längre tid utomlands under vintern. Nooralotta Neziri har gjort sin bästa inomhussäsong någonsin hittills efter att för första gången på många år tillbringat hela vintern i Finland,

– Den tydligaste slutsatsen av EM är att det bästa är att ha en långsiktig träningssituation, där saker och ting går på rutin, och där det är få stressfaktorer. De som klarade sig bäst i EM har antingen varit på långa läger, två månader eller så, eller tränat hemma i lugn och ro. Då är det också mindre risk att bli sjuk, säger Ylöstalo.

Medaljtorka

Under de senaste åren har idrottare som Annimari Korte, Reetta Hurske och Topi Raitanen etablerat sig i den europeiska eliten. Men före EM i Torun har de stora framgångarna uteblivit. Det är förstås osäkert hur bra Finland hade klarat sig i EM i Paris 2020, om tävlingarna inte blivit inhiberade på grund av covid-19. Det är dock inget tvivel om att den färska EM-succén ger medvind för friidrotten i Finland.

– Det peppar alltid andra då det går bra. Det är viktigt att det kommer upp nya namn, som Lotta, Ella, och andra som visar att det år att klara sig bra i stora mästerskap. Det ger trovärdighet, säger Ingberg.

Finland har varit nära förut. Reetta Hurske missade en medalj i inomhus-EM med två hundradels sekunder för två år sedan. Kristiina Mäkelä var bara 8 cm från ett VM-brons i inomhus-VM 2016. Det är ju dock medaljerna som folk kommer ihåg mest av allt.

Höjer förväntningarna

– Jag tror EM-framgångarna kan ha ganska stor betydelse för många idrottare som ligger ganska nära finalnivån. Det finns idrottare som har liknande kapacitet i andra grenar. Det har kanske funnits lite en sådan mentalitet att om du inte är gångare eller spjutkastare är det inte värt besväret att försöka. EM visar att man får utdelning om man bara tror på sig själv och vill jobba för framgångarna, säger Ylöstalo.

– Det här är positivt för hela friidrotten.

EM-succén höjer givetvis förväntningarna inför utomhussäsongen. Men de betyder inte automatiskt att det går bra under sommaren. I synnerhet inte med tanke på OS i Tokyo, där alla de bästa i världen är med.

– Det viktigaste är att komma ihåg att det är frågan om olika grenar. I 100 m är världseliten på en helt annan nivå än den europeiska. EM-vinnarna i 60 meter, Ajla Del Ponte och Marcell Jacobs är på världsnivå och var överlägsna i EM. Fältgrenarna är däremot ofta dominerade av européer, som exempelvis damernas höjd, säger Ylöstalo.

Kritiska månader

Exempelvis Pullis medaljhopp 824 cm är ett resultat som skulle räcka långt också i ett VM. Men i VM i Doha 2019 krävdes 834 cm för brons. Det som däremot höjer Finlands aktier utomhus och i större sammanhang är att kastgrenarna är med. I Inomhus-EM är endast kulstötning med. I slägga har Finland Aaron Kangas satte sitt PB 79,05 förra sommaren, ett resultat som hade räckt till silver i VM i Doha 2019 och guld i OS 2018. Några elitidrottare, som Korte och Hurske, stod över inomhus-EM.

– De närmaste månaderna är väldigt avgörande. Inomhussäsongen är bra som en checkpoint för att se hur träningen gått. Man vill förstås utveckla sig ännu ett snäpp före utomhussäsongen, men samtidigt gäller det att inte förivra sig, säger Ingberg.

– Våren är också en väldigt kort tid för att lösa eventuella problem som uppstår. Förhoppningsvis får alla vara friska och skadefria.

Få män och pojkar

Under de senaste åren har vi också sett att framgångar ofta lett till en liten boom i samma gren. Damernas häck och herrarnas längd är bra exempel på grenar där det finns en ganska bred nivå i Finland.

– Förebilder är jätteviktiga. Jag tror att det inte räcker i längden att ta hand om de elitidrottare som vi har. Vi måste få fler talanger någonstans ifrån. Ett dilemma inom friidrotten är ju att det finns ganska många damer och flickor, men färre pojkar och män, säger Petra Stenman.

Under det senaste året har förutsättningarna för att träna varit ganska begränsade, i synnerhet i huvudstadsregionen, där bara elitidrottare fått lov att träna i kommunalt ägda faciliteteter. Under vintern har det varit särskilt svårt för idrottare i hopp- och kastgrenar.

– Det finns risk att vi förlorar speciellt de som inte är så motiverade, men som ändå har förutsättningar att bli bra, speciellt de som är kring tjugo år, de som är precis under toppen, säger Stenman.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning