Elpriserna steg måttligt i fjol – överföringen förmånligast i Nyland

Elnätsbolagen gräver ner en allt större del av sina nät. Här jobbar Caruna med att lägga kabel i Ingå. Bild: Caruna

Den som konkurrensutsatte sin elleverantör i fjol kunde trots höjda nätpriser sänka sin elräkning. I genomsnitt steg ändå totalpriset på el något i fjol, visar Energiverkets statistik.

Det är fortfarande i huvudsak nätbolagens höjning av överföringspriset på el som höjer konsumenternas elräkningar. I fjol höjde en tredjedel av nätbolagen eller 23 av 77 bolag sina överföringspriser. Bland dem som höjde priserna finns bland annat Elenia, Vasa elnät, Kronoby elverk och Caruna. Från och med i år sjunker den tillåtna avkastningen på nätverksamheten, men det betyder inte automatiskt att trycket på att höja priserna skulle bli mindre.

– Det är fortfarande möjligt att höja överföringspriset för att genomföra investeringar i leveranssäkerhet. Men höjningarna blir troligen måttliga, säger Veli-Pekka Saajo, direktör för näten på Energiverket.

Saajo konstaterar att bolagen är på god väg då det gäller att placera elledningarna i kablar och på så sätt förbättra säkerheten. Men alla ledningar kommer inte att grävas ner, påpekar han.

Energiverket räknar med att nätbolagen kommer att ha investerat närmare 10 miljarder euro i förbättrad leveranssäkerhet och underhåll av näten år 2036. De flesta bolag ska vara klara med sina förbättringsprojekt 2028, men tio företag, främst på glest befolkade områden, har fått tid fram till 2036.

Avgifterna på elöverföring varierar stort mellan olika delar av landet. Billigast är överföringen i Nyland, medan de dyraste priserna finns i norra Finland och i söder utanför Nyland. Enligt Saajo är skillnaderna bestående och beror på att det är dyrare att leverera el till områden med glesare bebyggelse än till tätorter.

Totalt räknar Energiverket med räkningen för ett hushåll som förbrukar 5 000 kilowattimmar per år ökade 33 euro i fjol jämfört med 2018, medan ett eluppvärmt hus betalade 64 euro mer än året innan.

En tiondel jämför

Partipriset på själva elenergin sjönk under fjolåret. Den som konkurrensutsatte sin el kunde sänka sin räkning med omkring fem procent.

– Jag uppmuntrar alla att jämföra priser, det lönar sig, säger verkets överdirektör Simo Nurmi.

Intresset för att konkurrensutsätta elbolag sjönk något i fjol från året innan, men har sedan 2013 ganska stabilt legat kring tio procent av kunderna. I statistiken syns inte de kunder som bara bytt elavtal men inte leverantör.

Finlands elproduktion bestod i fjol till 35 procent av kärnkraft och till ungefär lika delar av vattenkraft och biokraft, 19 respektive 18 procent, visar siffror från Energiindustrin. Vindkraftens andel är uppe i 9 procent av den totala elproduktionen. Ännu i fjol fick all vindkraft stöd i form av inmatningstariffer, men vindkraftsbolagen räknar med att produktionen framöver ska bli lönsam utan några som helst stöd. Kolets andel av energiproduktionen stannade i fjol på 7 procent.

Närmare en fjärdedel av den el vi använde importerades under fjolåret. Mest importerade vi från Sverige, men en del el kom också från Ryssland.

Enligt Energiindustrins siffror sjönk utsläppen orsakade av elproduktion med närmare en fjärdedel jämfört med 2018 och var i fjol på sin lägsta nivå någonsin hittills. Användningen av fossila bränslen som kol och torv i ren elproduktion har minskat markant.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning