Elever inte beredda avstå från moped för att rädda klimatet

Skillnader. Elever med naturrelaterade intressen som scouting upplevde starkare att klimatförändringen är ett problem och är mer beredda att agera, säger Linda Degerman.Bild: Simeon Nordman

De som går i nian har bristfälliga kunskaper om klimatförändringen. De bortser från att deras eget liv påverkas och pojkar är mer skeptiska till klimatförändringen än flickor.

Det framgår av Linda Degermans doktorsavhandling Elever och klimatförändringen som gjorts vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Här svarar 700 elever som går i nian i Finland och Sverige på en enkät om klimatförändringen och vad de tänker göra åt den.

Totalt svarade 425 finlandssvenska elever på enkäten. Eleverna som bodde i Sverige visste mer om klimatförändringen och dess följder och var mer medvetna om att de kommer att påverkas.

– Finlandssvenska elever och speciellt pojkar lever i tron att de inte påverkas och tycker att klimathotet är överdrivet, säger Degerman.

Pojkarnas slappa attityd tycker Degerman är oroväckande. Det finns ingen bra förklaring varför det är så men de hade hemskt lågt intresse för miljöfrågor. Det är en faktor som kan ha inverkan på kunskaper, attityder och handlingsberedskap.

– Rent allmänt har pojkar överlag aningen sämre skolresultat i vissa ämnen och lite sämre läsförståelse. Klimatförändringen är ett läsämne, man undervisar om klimatförändringen i geografi, säger Degerman.

Lågt intresse

Det intressanta var att även om de svenska eleverna hade bättre kunskaper om klimatförändringen var deras handlingsberedskap lika låg som de finlandssvenska elevernas.

– Elevernas fritidsintressen påverkar deras attityder och handlingsberedskap men det behövs något till. Jag tror att det i skolorna saknas experiment där eleverna själva får delta och får erfarenhet att påverka. Den nya läroplanen är tacksam för där står att eleverna ska få genomföra projekt och vara med och påverka, säger Degerman.

När hon tog itu med projektet 2013 ville hon kartlägga elevernas syn på klimatförändringen i Finland och Sverige och om det finns ett behov att utveckla undervisningen i ämnet. Det visade sig att det finns ett utvecklingsbehov. Målet med läroplanen är att fostra handlingskompetenta medborgare.

– Det når vi inte, handlingsberedskapen bland de finländska och svenska eleverna var riktigt låg. De var inte beredda att göra något och de hade missuppfattningar om vad klimatförändringen är, säger Degerman.

Eleverna blandade ihop ozonskikt, växthuseffekt och klimatförändring. Det är den förstärkta växthuseffekten som är klimatförändringen. När eleverna svarade på frågor som handlade om vad de kan göra var de minst intresserade av att avstå från motorfordon och lämna mopeden hemma.

Men även om elevernas handlingsförmåga kanske begränsas av att de bor hos sina föräldrar finns det ett och annat de kan göra.

– De kan fundera över hur mycket nötkött de äter och hur mycket kläder och prylar de skaffar och om det är begagnat eller splitternytt. Också småsaker är viktiga som att släcka lampor och inte ha apparater på standby, att duscha lite kortare och inte så hett och att vara med i miljöorganisationer och påverka, säger Degerman.

Hon anser att det är av oerhörd vikt att barn och ungdomar utvecklar sin handlingskompetens i och med att dagens ungdom kommer att vara beslutsfattare i en tid då drastiska beslut (fortfarande) kommer att behöva fattas.

Brister i läromedel

Linda Degerman har också undersökt undervisningslitteraturen där klimatförändringen behandlas. Hon har tittat på böckerna i kemi, fysik och geografi som eleverna hade 2013-2014. Innehållet var av varierande kvalitet. I Finland kom klimatet bäst fram i geografiboken. Fokus låg ganska mycket på naturen och arterna och nästan inte alls på människan och framför allt inte på eleverna själva.

I Sverige var böckerna också av varierande kvalitet. En skillnad var att de i Sverige kanske i högre utsträckning skulle leva sig in i och fundera på hur de påverkas, vad de kan göra och hur världen ser ut om olika saker händer. Men det finns också rum för förbättringar i de svenska läroböckerna.

Linda Degerman tror att man inte riktigt fattat vad klimatförändringen betyder eller så förstår man det men får inte ihop leden och får något gjort.

– Parisavtalet är positivt, det är rätt riktning men det räcker inte med avtalet, det ska verkställas och man måste få det att fungera och vi är ännu inte på vinnarsidan, säger hon.

Därför måste klimatundervisningen bli hela skolans sak, anser hon. Den kan inte bara vara geografilärarens ansvar.

– Man måste satsa på den i stället för att skyffla undan den. Det får inte vara ett ämne som man tar i slutet av vårterminen om man hinner. Klimatundervisningen måste få större utrymme och lärarna måste få stöd och utbildning och jag tycker också att den borde vara en del av lärarutbildningen, säger Degerman.

Inom projektet miljöpedagogik som är externfinansierat har det utvecklats en kurs i klimatdidaktik. Men kursen ordnas bara om det finns pengar och den är valfri.

– Det här borde vara en obligatorisk kurs i lärarutbildningen som garanterat ordnas varje år, säger Degerman.

Profil [leadinseparator]Linda Degerman

Ålder: 27 år.

Bor: I Malax.

Kör: Samåker.

Äter: Försöker undvika nötkött.

Dricker: Vatten.

Senast lästa bok: Sukujuhlat av Håkan Nesser.

Uppskattar: Solsken.

Avskyr: Slöseri.

Aktuell med: Disputerar fredagen den 2 december i Academill, Åbo Akademi, Vasa, under rubriken Elever och klimatförändringen, en enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00