Eldprov för Ohisalo och regeringen – i dag möts EU:s inrikesministrar om asylpolitiken

En kvinna bär sina tillhörigheter från båten som precis hämtat asylsökande från ön Lesbos till hamnstaden Pireus söder om Aten. Grekland tvingas flytta på tusentals personer då antalet migrantbåtar igen ökat. Bild: Louisa Gouliamaki/Lehtikuva/AFP

Kommer fler EU-länder överens om att frivilligt fördela asylsökande från Medelhavet, och vad händer om det inte går?

Vad ska inrikesministrarna tala om?

På agendan finns många frågor från hybridhot till att samarbeta på EU-nivå mot sexuellt utnyttjande av barn. Dessutom kommer inrikesministrarna att tala om migrationsläget. De senaste månaderna har antalet båtflyktingar till Grekland igen ökat, även om nivån är mycket lägre än 2015.

I centrum är EU-ordförandelandet Finlands mål att få en tillfällig, frivillig överenskommelse om att fördela asylsökande från Medelhavet. För några veckor sedan ledde inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) ett möte på Malta där Italien, Malta, Frankrike och Tyskland slöt avtal om frivillig fördelning av asylsökande.

På det här mötet ska man se hur många fler EU-länder som är villiga att ansluta sig.

– Som ordförandeland söker Finland en hållbar lösning för att förnya EU:s asylsystem. Den enighet som nåtts mellan fyra länder för att hjälpa dem som tyngs mest av migrationen är ett lovande steg framåt, säger Ohisalo i ett pressmeddelande inför mötet.

Vad är Finlands syn på flyktingfördelningen?

Finlands regering har opererat på två spår: ett i egenskap av EU-ordförandeland, och ett annat är Finlands eget beslut om att delta i flyktingfördelningen.

Inför EU-ordförandeskapet beslöt Finland att puffa ett tillfälligt, frivilligt initiativ för att avlasta länder som tar emot migranter på Medelhavet. Statsminister Antti Rinne (SDP) har, bland annat i riksdagen för ett par veckor sedan, sagt att motiveringen är att ordförandelandet ska visa solidaritet. I samma veva sade han att regeringen då bedömde att det krävs omkring tjugo länder med för att det ska fungera.

Men hur Finland själv tänker göra är ännu öppet, även om det är Ohisalo som driver på att få med så många som möjligt.

Bland annat har Centerledamöter tolkat linjen strängt – att det verkligen ska vara minst tjugo länder för att Finland alls ska gå med. Men det har också väckt irritation inom regeringen att det slås fast villkor i offentligheten innan Ohisalo haft tid att styra upp projektet.

I oppositionen kritiserar Sannfinländarna projektet för att bara locka fler till Europa för att de sedan automatiskt placeras vidare.

Varför är förslaget tillfälligt?

EU är just nu i färd med att byta kommission. Den nya kommissionen tillträder den 1 november, och kan därför inte driva nya förslag än.

Under den förra EU-valperioden, då migrantvågen fick sin topp, har man inte lyckats komma överens om alla delar av en förnyad migrationspolitik.

Man har inte nått enighet i EU om en fördelning, särskilt om den ska vara obligatorisk. Det har också varit svårt att komma överens om att uppdatera Dublinavtalet, som fastslår att asylsökande ska registrera sig i det första landet de når.

Lättare har det varit att komma överens om att stärka gräns- och kustbevakningen. EU gjorde också ett avtal med Turkiet 2016 om ekonomiskt stöd till flyktinglägren och kvotflyktingsystem i utbyte mot att Turkiet stoppar flyktingbåtar.

Vad händer om fler länder inte kommer med?

Fyra länder har redan avtalat, fler kan ännu komma med, men det är osäkert om det blir tjugo. Blir det hälften, eller under hälften av medlemsländerna blir det slitsamt för Finlands regering. Alternativen är att tumma på villkor som vädrats i offentligheten, eller att stå utanför det projekt man som ordförandeland själv drivit. Då öppnas på nytt frågan om hur många asylsökande Finland tar över – hittills har regeringen begränsat sig till 13 personer i väntan på att en större EU-lösning ska nås.

Eftersom lösningen är tillfällig ligger den svårare bollen hos Ursula von der Leyens kommission som börjar den 1 november. Den ska driva en ny pakt kring asyl- och migrationspolitik i EU. I elden är inrikeskommissionären Ylva Johansson från Sverige, och kommissionären för att "försvara den europeiska livsstilen", Margaritis Schinas från Grekland.

I Johanssons utfrågning i parlamentet fick hon kritik för att vara vag kring en hel del frågor, men hon vidhöll asylsätten och betonade krafttag för att avvisa dem som inte har uppehållstillstånd och utveckla rutter för laglig migration.

I Schinas portfölj ingår inte gränspolitiken, men nog integrationsfrågor. Schinas sade i sin utfrågning att avtalet med Turkiet behöver en uppdatering.

Vad är läget vid Medelhavet just nu?

Det totala antalet migranter till EU har minskat sedan 2015, då omkring en miljon personer korsade Medelhavet för att ta sig till EU och ytterligare 700 000 kom landvägen.

Mellan januari och augusti i år har omkring 60 000 personer hittills anlänt över Medelhavet, enligt Frontex. I fjol vid samma tidpunkt var det 69 000. Men antalet båtlaster har ökat särskilt i den grekiska arkipelagen – i juli och augusti kom över tiotusen personer – och en del läger är så överbelastade att Grekland tvingas flytta vidare tusentals till fastlandet.

Grekland har vid flera tillfällen bett om hjälp med att processa asylansökningar tillräckligt snabbt för att kunna återsända dem som inte har asylrätt till Turkiet.

Samtidigt pågår också en armbrytning med Turkiet, som kommer att vara på agendan under nästa toppmöte 17–18 oktober. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hotat med att "öppna portarna" för migranter om han inte får mer ersättningar från Europa och stöd för att bygga en flyktingzon i norra Syrien. I Turkiet finns över fyra miljoner flyktingar.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning