Elbolagen tog 170 miljoner för mycket betalt av kunderna

Elbolagen tvingas betala tillbaka 170 miljoner till sina kunder – men den som väntar sig pengar på kontot blir besviken. Tvärtom kommer elräkningen sannolikt bli ännu dyrare.

En elräkning som över en natt steg med en fjärdedel. Det fick många finländare smaka på i fjol när Esbobolaget Caruna meddelade om sina chockhöjningar på 27 procent. Efter många om och men – inklusive en tvist hos Konsument- och konkurrensverket där man övervägde en grupptalan – sänktes höjningen till 15 procent.

Men också innan skandalåret 2016 tog Caruna och flera andra privata eldistributörer för mycket betalt av sina elkunder. Det visar en färsk utredning från Energiverket, som övervakar rimligheten i elbolagens prissättning vart fjärde år. Sammanlagt skapade den senaste fyraårsperioden (2012–2015) ett överskott på 115 miljoner, som enligt lagen ska ersättas kunderna retroaktivt under nästa fyraårsperiod. Räknar man med även föregående period är summan 170 miljoner i alltför höga elräkningar. Många bolag hade också underskott. Till de bolag som hade de orimligaste vinsterna hör Österbottenbolaget Elenia med 79 miljoner och Caruna med 36,5 miljoner i överskott.

Pengarna går till investeringar

Men den som trodde att pengarna skulle landa på kontot eller synas på nästa räkning blir besviken. Lagen ger i princip elbolagen fria händer att förverkliga ersättningen på valfritt sätt. Därför kommer bolagen sannolikt att gräva ner pengarna i de investeringar som behövs när elnätet ska byggas ut. Energiverket kräver att bolagen ska förbättra landets el-infrastruktur och hela kalaset beräknas kosta uppemot 9 miljarder euro fram till 2028.

Men att Finlands elnät på sikt förbättras tröstar knappast den kund som i fjol fick betala skyhöga elräkningar och nu inte kommer att se röken av någon lagstadgad ersättning. På Caruna motiverar Kartiina Kalavainen beslutet med att summorna är marginella. Räknar man bort föregående periods underskott landar den återbetalningsbara summan på 22 miljoner euro.

– Slår man ut summan på alla våra kunder och deras månatliga elräkning så handlar det om cirka 1,65 euro per kund per månad. Överskottet från föregående period har dessutom redan beaktats i prissättningen i fjol, bland annat då vi höjde priserna först i mars och inte tidigare.

JORDKABEL. Caruna lägger kabel i Ingå. Bild: VN-arkiv/ Nina Ahtola

Enligt lagen ska kunden ändå ersättas om elbolaget krävt för mycket betalt för eldistributionen. Har en privatkund någon chans att i praktiken följa med vad ni gör med överskottet på 36 miljoner, det vill säga hur ersättningen återbetalas?

– Det är viktigt för oss att vara transparenta och på vår webbsida kan man se en karta med alla pågående projekt och vad de kostar, bland annat var vi bygger ut nätet med jordkabel, säger Kalavainen.

"Avskräckande"

Energiverket kan inte mycket göra åt prishöjningarna. Verkets befogenheter sträcker sig bara till att granska huruvida lagen följs och om elbolagen gör oskäliga vinster, men prissättningen får verket inte lägga sig i. På en Fråga och svar-sida på verkets sajt kommenterar man helt enkelt prishöjningarna med att de med tanke på elbolagens monopolställning representerar en "icke-önskad stil".

– Elräkningen kan delas i tre delar där en tredjedel består av själva elen, en tredjedel av distributionen och en tredjedel av skatter. Kunden har förstås möjlighet att köpa sin el av vilket bolag som helst, men är fortfarande beroende av det elnät som verkar på området, säger ledande experten Veli-Pekka Saajo på Energiverket.

Konkurrens- och konsumentverket kan inte heller lägga sig i prissättningen. Verkets lagliga expert Juha Kaakkola tror ändå att till exempel Carunatvisten hade en avskräckande verkan.

– Åtminstone plötsliga engångshöjningar på över 25 procent tror jag inte vi kommer att se igen. Däremot finns det i nuläget ingen auktoritet eller myndighet som kan reglera priserna eller sätta något tak på dem. Ett sådant pristak har föreslagits men det har inte ens nått riksdagen ännu, säger Kaakkola.

Det här handlar det om

Det till största delen statligt ägda elbolaget Fortum skötte tidigare eldistributionen via företaget Caruna. 2014 sålde Fortum Caruna till de utländska investeringsbolagen First State Investments och Borealis Infrastructure. De finländska pensionsfonderna Keva och Elo köpte också en del av Caruna. Efter affären chockhöjdes priset på Carunas eldistribution, vilket väckte stora protester.

Caruna är Finlands största elnätsbolag med en marknadsandel på 20 procent.

Elbolagen har så kallat naturligt monopol. Som kund kan du välja att köpa el av vilket bolag du vill, men du kan inte välja ett annat elnät än det som finns på ditt område. Själva elens pris utgör ungefär en tredjedel av elräkningen, resten består av distributionskostnader samt skatter.

Elnätet och infrastrukturen måste ses över i hela landet. De kraftiga stormarna 2011 blottade svagheter i elnätet som till största delen är byggt på 70-talet.

Att göra elnätet hållbarare kommer att kosta uppemot 9 miljarder och utbyggnaden sker under de kommande tio åren. Priset slås ut på elbolagen och syns därför i kundernas räkningar.

Energiverket följer vart fjärde år upp elbolagens prisutveckling och övervakar att de inte gör orimliga vinster.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00