Elbilsrevolutionen verkar dröja

Tesla är en biltillverkare som satsar både på eldrift och självkörande bilar. Bilden är från fabriken i Fremont. Bild: Tesla

Enligt det oberoende forskningsinstitutet Center for Automotive Research i USA kommer elbilar och förarlösa bilar att förbli marginalfenomen under de närmaste decennierna. En annan undersökning från den europeiska klimatstiftelsen ECF visar att de i slutändan kommer att ge både nya jobb och bättre ekonomi i Europa.

Center for Automotive Research (CAR) har nyligen presenterat sina forskningsrön om den globala bilmarknadens framtid. Resultaten av deras undersökningar visar en verklighet som inte passar in i de ambitiösa trafikmålsättningar som många länder har just nu för att minska klimatbelastningen. CAR är fristående från bilbranschen och fokuserar på den globala helhetsbilden. Rapporten bygger på information från bilbranschen i olika världsdelar och undersökningar på olika marknader.

I första hand är det visionen om en snabb övergång till rena elbilar och förarlösa bilar som chefen för CAR Carla Bailo fokuserar på i rapporten. 2030 kommer knappt fyra procent av de nya bilarna att säljas med självkörande teknologi på nivå 4 eller 5, sade Bailo på en presskonferens i Detroit för en tid sedan. Nivå 3 som kommer att vara vanligare innebär endast en del stödfunktioner, och gör inte bilen självkörande.

2040 svänger det

Först 2040 räknar CAR med att majoriteten av de sålda bilarna har helt självkörande teknologi, och då är de ändå bara omkring 55 procent. Pionjärerna kommer att finnas i bilpooler och i större urbana områden.

Batteri- och vätgasdrivna elbilar kommer att ta över bara åtta procent av nybilsmarknaden, och först 2030, anser CAR. Det är en uppgift som kanske gäller hela marknaden, men här ska man komma ihåg de lokala variationerna. Ett land som Norge kommer naturligtvis att överträffa genomsnittet, medan Finland mycket väl kan avancera ungefär i den här takten.

Attityderna till eldrivna bilar är i de flesta gallupar mera positiva än så. I en global enkät som CAR citerar har 18 procent av de tillfrågade i USA sagt att de är positiva till elbilar. I Kina var de positiva 56 procent.

På grund av de stora nationella skillnaderna anser CAR att en stor del av ansvaret för övergången ligger hos de lokala myndigheterna i de olika länderna.

Huvudorsaken till den utdragna processen är att ekonomin aldrig går hand i hand med den tekniska utvecklingen. Bilbranschen är ett enormt skepp att navigera och marknaden är lika trög. För de självkörande bilarnas del tillkommer dessutom utmaningen att de ska existera sida vid sida med konventionella bilar under en lång tidsperiod innan alla har en.

Eldrift är bra ekonomi

En helt annan färsk rapport från Bryssel fokuserar på hur eldriven trafik kunde bidra till att den europeiska ekonomin växer, samtidigt som den ger nya jobb och minskar luftföroreningarna. Den rapporten glömmer inte heller utmaningarna.

Det är den europeiska klimatstiftelsen ECF som samlat representanter för biltillverkare, industri, fackföreningar, konsumentgrupper och administration för att se över planerna på en övergång till eldrift.

Med eldriven trafik skulle Europas bruttonationalprodukt öka, och vi skulle få drygt 200 000 nya jobb senast 2030. En av vinsterna är att bli av med beroendet av importerad olja och i stället satsa på förnybar energi. EU importerar 89 procent av råoljan, och det mesta av den används till vägtransporter.

För jobbens del förutsätts att en stor del av de anställda i olje- och bilindustrin omskolar sig eller byter bransch, i synnerhet sedan hybridbilarna också ersätts av elbilar. Här krävs det framförhållning för att i tid kunna greppa strukturomvandlingen med de sociala konsekvenser den för med sig. Fram till 2030 kan e-mobiliteten som helhet hur som helst skapa drygt 200 000 nya jobb i Europa, men övergången blir inte smärtfri.

Enbart den uteblivna oljeimporten skulle enligt rapporten spara in 49 miljarder 2030. CO2-utsläppen skulle sjunka med 88 procent till 2050. Enligt den här uträkningen skulle det här ha en mycket positiv inverkan på klimatförändringen, luftföroreningarna och ekonomin.

Först 2030 kommer en elbil att kosta ungefär som en konventionell, vilket sänker tröskeln för konsumenten. Utsläppskraven kommer indirekt att höja priset för konventionell teknik. Investeringen i infrastruktur för smart laddning kommer att vara kännbar, men beräknas betala sig själv över tid.

Analysen av insamlade data har gjorts av Cambridge Econometrics.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning