Elbilen väntar på regeringens stöd

Bild: Leif Weckström

Mera ved, mindre vind och en önskan om att elbilarna slår igenom trots satsningen på biobränslen – där är ingredienserna i regeringens energi- och klimatpolitiska strategi. Oppositionen är skeptisk.

Inom femton år kör en kvarts miljon finländare elbil, och ytterligare femtiotusen tankar med gas, enligt regeringens energi- och klimatstrategi. Kolkraften ska fasas ut, oljeimporten halveras och bilen tankas med minst 30-procentigt, inhemskt biobränsle till 2030.

– Världen står inför en energiekonomisk förändring. Vår nationella strategi svarar på den men utgör också en bro mot en hundra procent förnybar ekonomi 2050, säger näringsminister Olli Rehn (C) som själv godkänt ett kärnkraftverk med en livslängd betydligt längre än så.

Fokus läggs på trafiken vars utsläpp ska ner från 6 miljoner till 3,6 miljoner ton koldioxid om året på 14 år. Här ska man satsa på bilar som drivs på el eller biobränsle.

– Vi ska förnya vår bilpark som är Europas näst äldsta, säger trafikminister Anne Berner (C).

Morötter för att påskynda övergången, möjligen skattelättnader, väntas vid budgetförhandlingarna 2017.

– Åtgärderna behövs snabbt för att Finland ska kunna dra ekonomisk nytta av övergången till smart trafik, säger Jukka Leskelä vid Energiindustrin.

Berner ser framför sig hur elbilarna ökar från cirka tusen i dag till 20 000 om 4 år och 250 000 om 14 år tack vare att ett nät av laddningsstationer byggs ut, nästan på marknadsvillkor. Leskelä är inte lika säker.

– Hävstångseffekten av ett småskaligt och temporärt investeringsstöd ger ett täckande nät av stationer på några år, säger han.

Oppositionen applåderar delar av strategin, men kritiserar bland annat ambitionsnivån.

– Vi kunde främja förnybart dubbelt så snabbt och bli kolneutrala till 2030 i enlighet med vad klimatförändringen förutsätter. Regeringen förbiser att EU kommer att skärpa sina utsläppskrav, och missar därför chansen att gå först, säger Ville Niinistö.

Utrikeshandelsminister Kai Mykkänen (Saml) menar tvärtom att Finland går först och drar nytta av den exportmarknad som miljötekniken öppnar.

– Våra utsläpp är inte så stora men kan vi exportera våra lösningar gör vi ett verkligt avtryck, säger han.

Vindkraften hälsogranskas

På energifronten lovar regeringen att fasa ut kolkraften. Finlands Näringsliv EK har varnat för ett totalförbud, och regeringen jobbar nu på en mjukversion av en förbudslag. Kol ska få användas för att undvika krissituationer.

Importen av olja ska halveras under 2020-talet och ersättas med inhemskt avfall, sågspån och flis. Subventionerna till vindkraften upphör nästa år.

– Det var viktigt för oss (Sannfinländarna), likaså att regeringen ska låta utreda vindkraftens hälso- och miljöeffekter, säger arbetsminister Jari Lindström (Sannf).

– Sannfinländarnas förföljelse av vindkraften syns tydligt då regeringen kräver hälsoutredningar, säger Katja Taimela (SDP).

Åren 2018–2020 ska regeringen stötta investeringar i förnybar energiproduktion (max 2 terawattimmar) genom konkurrensutsättning. Bara de lönsammaste projekten inom vind, sol eller små CHP-kraftverk får stöd. Satsningen ska kosta mindre än ett års subventioner av vindkraften gör i dag. Vindkraftsföreningen (STY) gör tummen upp.

– Bara de bästa projekten med den mest kostnadseffektiva tekniken byggs. Vi är redo att ta upp kampen, säger Anni Mikkonen på STY.

Torven ger regeringen inte upp, åtminstone inte före oljan. Den stora bioenergisatsningen sker ändå i skogen. Virkesuttaget ska öka från drygt 60 miljoner till 79 miljoner kubikmeter, av vilket 3–4 miljoner kubik ska tankas i bilarna.

Jordbruksminister Kimmo Tiilikainen (C) säger att ökningen inte ska gå ut över målen för naturens mångfald, trots att man ska bränna flis gjort på både grovt virke och stubbar. Vänsterförbundet protesterar.

– Regeringen satsar för massivt på skogsbruket. Det är vettigare att nyttja virket som råvara för varor som kan förädlas, säger Li Andersson.

Hälften av den energi som konsumeras ska vara förnybar och 55 procent ska vara inhemsk. Oljeförbrukningen (inklusive bensin, diesel och kerosin) ska halveras jämfört med 2005 års nivå.

Trafikbränslet ska innehålla minst 30 procent biokomponenter. Kolkraften fasas ut med beaktande av försörjningsberedskapen och med undantag för krissituationer.

En ny kabel mellan norra Finland och norra Sverige ska byggas, avsikten är att EU ska betala. Avverkningen ska öka utan att äventyra skogens tillväxt eller mångfald.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning