Ekonomin vände snabbt, brant och oförutsett

Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

I fjol den här tiden antog man att ekonomin skulle växa med cirka 0,9 procent under 2016 och en procent i år.

Men tillväxten blev betydligt starkare år 2016, knappt två procent. Och i år stannar den inte på en enda blek procentenhet, utan blir enligt Aktias färska prognos hela 3,1 procent. Om tillväxten fortsätter som beräknat nästa år når Finlands bnp äntligen upp till nivån före störtdykningen när finanskrisen slog till med full kraft år 2009.

Snabba och branta kast är typiska för den finländska konjunkturcykeln. Förändringarna kommer snabbare och svängningarna – uppåt eller nedåt – blir kraftigare än prognoserna förutspår.

Men vad hände 2016?

Världsekonomin växte, och de politiska chockerna – som brexit och valet av Donald Trump – fick bara en begränsad effekt på tillväxten. Den fulla innebörden av de här kursändringarna ligger ännu i framtiden.

I Finland fortsatte byggandet och konsumtionen som starka motorer, och trots att inkomsterna inte ökade i nämnvärd grad hölls priserna i styr av låg inflation. Låga räntor lockade till upplåning.

Psykologiska faktorer går inte att mäta i samhällsekonomernas datormodeller, men efter några magra år gav de grundpessimistiska stämningarna vika för mer optimistiska tankegångar. Både företag och hushåll började se tecken på att det värsta var över.

Nu har Finland euroområdets kraftigaste tillväxt, och den ser inte ut att bli så kortvarig som man tidigare har trott. Den goda konjunkturen verkar också stå på fast grund.

Konsumtion och byggande stärker fortfarande tillväxten, men under året har industriproduktionen och investeringarna tagit fart och exporten vuxit kraftigt.

Exportdrivna högkonjunkturer har ofta lett till skenande kostnadsutveckling som har försvagat den internationella konkurrenskraften. Nu finns det faktorer som dämpar den här risken. Löneförhöjningarna inom exportsektorn ser ut att stanna på en måttlig nivå som ligger under trenden i de viktigaste konkurrentländerna. Kostnadsutvecklingen motverkas också av låg inflation.

Tillväxten väntas visserligen avta till 2,6 respektive 2,2 procent under de båda närmaste åren. Men tillväxt över två procent är en bra siffra för ett land där den äldre befolkningen ökar utan att det sker motsvarande tillskott i den arbetsföra befolkningsdelen.

Tvärtom, sedan 2010 har den arbetsföra befolkningen minskat med 114 000 personer.

När konjunkturerna är goda är det ett bättre läge att genomföra nödvändiga reformer än att göra det när samhällsekonomin måste balanseras genom besvärliga sparåtgärder.

Arbetslösheten har minskat, enligt Statistikcentralen uppgick den i oktober till 7,3 procent mot 8,1 procent för ett år sedan. Också ungdomsarbetslösheten har minskat.

Det är goda nyheter, men långt ifrån tillräckligt.

Det beräknas att den strukturella arbetslösheten i Finland ligger kring 7 procent.

Strukturell arbetslöshet lindras inte av ekonomisk tillväxt. Den beror bland annat på matchningsproblemet, de lediga jobben och den tillgängliga arbetskraften möts inte. Det kan handla om kompetens, eller om att jobben finns för långt från dem som vill ha dem, eller om att det inte lönar sig att ta emot ett arbete eftersom inkomsten inte ökar då man går miste om olika stödformer.

En del av de här problemen går att lindra, men för det krävs politiska beslut och samsyn mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna. Om arbetslösheten inte kan pressas ned under cirka sju procent blir den kommande lågkonjunkturen dyr att hantera.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08