Ekonomin fortsätter växa tack vare konsumtionen – men risken för en recession har ökat

Enligt Finansministeriets ekonomiska översikt kommer tillväxten att mattas av. Överdirektör Mikko Spolander på Finansministeriet presenterade den på måndagen. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Enligt Finansministeriets överdirektör Mikko Spolander blir arbetsmarknadens löneförhandlingar avgörande för hur konkurrenskraften utvecklas i Finland. Ministeriet skriver nu ner tillväxtprognosen.

Enligt Finansministeriets prognos, som publicerades på måndagen, växer Finlands bruttonationalprodukt med 1,5 procent i år och med 1,0 procent 2020. Finansministeriet tror att tillväxten minskar till under 1 procent 2021–2023.

Prognosen är mer pessimistisk än förväntningarna under sommaren. I sin prognos i juni räknade ministeriet med att Finlands bruttonationalprodukt växer med 1,6 procent i år och med 1,2 procent år 2020.

– Prognosen är inte dyster i sig – tillväxten fortsätter även om takten avtar. Däremot ser störningarna i världsekonomin ut att fortsätta och risken för en recession har ökat, säger överdirektör Mikko Spolander på Finansministeriets presskonferens.

Handelskonflikterna ökar den ekonomiska osäkerheten. Tysklands ekonomi går trögt samtidigt som ett brexit utan avtal kan skapa problem i Europa.

Arbetsmarknadens förhandlingar centrala

Enligt Mikko Spolander kommer sysselsättningsgraden inte att nå 75 procent utan åtgärder. Utbudet och efterfrågan på arbetskraft möts inte, produktiviteten är låg och det behövs reformer för att få fler att söka jobb. Han lyfter också fram Finlands konkurrenskraft och avtalsförhandlingarna inom arbetsmarknaden.

– Höstens löneförhandlingar är centrala för hur vi ska klara oss i en värld med svag tillväxt, säger Spolander.

På lång sikt finns också hållbarhetsgapet kvar. Finansministeriet räknar med att statsfinanserna inte är på hållbar grund då fler finländare går i pension och behöver välfärdstjänster samtidigt som allt färre personer jobbar och betalar skatt.

Statens skulder ökar

Regeringen har som mål att statsbudgeten ska vara i balans 2023, alltså att inkomsterna ska vara lika stora som utgifterna. Enligt prognosen kommer det inte att lyckas. Regeringen har ökat utgifterna, och skuldsättningen i förhållande till bnp kommer att börja öka igen.

– Regeringen har genomfört fler åtgärder som ökar utgifterna än sådana som stärker finanserna, säger finansrådet Marja Paavonen.

Regeringen har beslutat både om att öka de permanenta utgifterna och om tillfälliga utgifter. Samtidigt ökar beskattningen, men inte så mycket att det täcker utgifterna. Enligt Paavonen syns regeringens planer på att öka sysselsättningen och förbättra de offentliga finanserna inte i prognosen eftersom regeringen ännu inte har kommit med konkreta åtgärder.

Regeringen har lovat att budgeten ska vara i balans 2023. Vad krävs för att uppnå det?

– Då måste de åtgärder som beskrivs i regeringsprogrammet för att öka sysselsättningen och förbättra ekonomin verkligen genomföras. Man måste också se på hur förvaltningen och statens tjänster kan effektiveras, säger Paavonen.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning