Ekonomer: Stigande amerikanska räntor är ett sundhetstecken

De amerikanska börsindexen vände neråt under veckan, i takt med att inflationsförväntningarna och statsobligationsräntorna steg. Bild: Angela Weiss/Lehtikuva-AFP

När den amerikanska finansmarknaden rubbas skruvar resten av världen på sig. Men i Finland behöver man inte förlora nattsömnen över stigande amerikanska räntor och höjda inflationsförväntningar, säger experter som HBL har pratat med.

Det rör på sig på den amerikanska finansmarknaden. De långa räntorna stiger och börskurserna sjunker, samtidigt som det verkar som om inflationsoron har väckts från de döda.

På bara några veckor har marknadsräntorna på amerikanska statsobligationer stigit från drygt 1 till 1,5 procent. Nivåerna är fortfarande rekordlåga, men det är en snabb procentuell ökning med tanke på att räntan för bara ett halvt år sedan var nära 0,5 procent.

Stigande räntor innebär att investerarna vill ha högre belöning för att låna ut pengar åt staten. Det kan bero på att man tror att ekonomin kommer att växa, eller att man väger in en kommande inflation som urholkar värdet på pengarna.

Oron för inflation – eller rentav ekonomisk överhettning – bygger dels på att ekonomin visar tecken på att piggna till, dels på att den har injicerats med dos efter dos av enorm stimulans.

Det senaste är president Joe Bidens utlovade amerikanska räddningsplan: ett paket på svindlande 1 900 miljarder dollar för att få ekonomin på fötter, som bland annat innehåller ytterligare checkar rakt hem till det amerikanska folket. Paketet väntar på godkännande i kongressen.

Mer positivt än negativt

I såväl Finland och EU som USA har inflationen varit låg i åratal. När nu räntor och inflationsförväntningarna stiger väcks frågor om var utvecklingen ska sluta. Kan stimulanspaketen resultera i en okontrollerbar inflationsspiral?

Enligt Juhana Brotherus, chefsekonom vid Hypoteksföreningen, är dock de stigande räntorna i USA och i viss mån i Europa i första hand en positiv nyhet. De visar på stärkt förtroende för att den amerikanska ekonomin är på väg att repa sig.

– Jag ser två, kanske tre faktorer. De två viktigaste är att tillväxtförväntningarna har stärkts och att amerikanska centralbanken har höjt sitt inflationsmål. En tredje, mindre viktig faktor är att man pumpar in så mycket pengar i finansmarknaden via stimulanspaketet, vilket antas höja statsskulden radikalt i framtiden.

Fristående ekonomen Roger Wessman, tidigare chefsekonom vid Nordea, är inne på samma spår. Han ser en måttlig inflation som följd av förbättrade ekonomiska utsikter som ett sundhetstecken i grunden. Det innebär att räntorna återvänder till den nivå de var på innan krisen.

Wessman lägger ändå in en brasklapp:

– Det finns en oro för att USA går för långt med sina stimulansåtgärder. 1 900 miljarder är en väldigt stor summa i den här situationen och det finns en klar risk för att det slår över och att ekonomin överhettas. Men någon bestående inflationsspiral har jag svårt att se, eftersom en sådan felbedömning är ett problem som kan korrigeras.

Finländare behöver inte oroa sig

Finansmarknaderna är globala och rörelser i USA får följder också i EU. Statsobligationsräntorna är klart kopplade – om de stiger i USA blir det mer attraktivt att sätta sina pengar där, vilket skapar ett uppåttryck på europeiska räntor.

Men varken Brotherus eller Wessman ser någon orsak för finska låntagare att oroa sig för att räntorna på privata lån ska skjuta i höjden. När det gäller ekonomin och inflationen i stort är kopplingen inte lika klar.

– Inflationen här beror på den europeiska penningpolitiken. EU har ju sin återhämtningsfond för 750 miljarder, men den går inte att jämföra med USA:s paket eftersom det är mindre pengar som sprids ut över längre tid, säger Wessman.

Brotherus påpekar att räntorna är bundna till euriborräntan, som beror på ECB:s styrräntor.

– I Finland beror ränteutvecklingen på ECB, det är inte en direkt följd av vad som sker i USA. Man kan också se det på här sättet: förbättrade marknadsutsikter är en bra sak för finska konsumenter. Räntorna är viktiga, men betalningsförmågan betyder ännu mer. Med tanke på den är det viktigt att ekonomin rullar och att folk har jobb.

Amerikanska centralbankschefen Jerome Powell försökte lugna investerarnas inflationsoro i torsdags. Enligt Powell förutspås inflationen inte nå upp till två procent under de närmaste tre åren, och centralbanken höjer inte sin styrränta förrän den gör det. Bild: Eric Baradat/Lehtikuva-AFP

Börsen vacklar

Stigande räntor får också följder på börsen. Sedan sommaren har de ledande indexen i USA noterats för återkommande rekordnivåer, och de låga räntorna har beskrivits som en delorsak. När räntorna är så låga som de har varit måste man lägga sina pengar på börsen för att få någon avkastning.

Under veckan sjönk aktieindexen i USA med flera procent per dag. På Helsingforsbörsen föll index med 2 procent på fredagen.

I en intervju med nyhetsbyrån TT förklarar SEB:s chefsekonom Robert Berqgvist händelseförloppet med att de stora portföljerna måste skruvas till och anpassas till en värld med lite högre inflationsrisk och högre räntor. Det ger den här sortens effekter.

Förändringar i räntenivåerna påverkar ändå inte alla aktier jämbördigt. Den senaste tiden är det framför allt teknikbolag som Apple, Amazon och Microsoft som har fallit, samma sorts bolag som agerade draglok under höstens rusning.

– Stigande realräntor har en klart negativ effekt på börsen, eftersom ränteplaceringar blir mer attraktiva. Men å andra sidan stöds börsen av en kraftigare ekonomi. Det tär på aktier som har stigit på spekulativa grunder, men de cykliska, traditionella industriaktierna stärks. Det kan hända att den börseufori som vi sett den senaste tiden försvinner, säger Wessman.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning