Ekonomer: Handlingskraftig regering viktigare än höger eller vänster

Båda Penna Urrila och Heidi Schauman säger att miljöfrågan är viktig, men att åtgärderna för att motverka klimatförändringen måste upplevas rättvisa av befolkningen. Bild: Cata Portin

Ett litet steg till vänster eller till höger spelar mindre roll. Det viktiga är att få en funktionsduglig regering som förmår fatta beslut och fortsätta att reformera ekonomin. Det säger ekonomerna Heidi Schauman och Penna Urrila.

Med flera jämnstarka partier, utan att något klart dominerar, finns det risk att regeringsbildningen bli komplicerad. Med resultatet från söndagens riksdagsval är ekonomerna Penna Urrila från Finlands Näringsliv EK och Heidi Schauman från Aktia mest oroade över att Finland ska få en ideologiskt spretig regering som får svårt att fatta beslut och reformera ekonomin.

– I en europeisk jämförelse har regeringen Sipilä varit ett undantag på så sätt att den har fått saker att hända, även om det inte har varit tillräckligt. Nu skulle det vara viktigt att momentum hålls uppe, oberoende av vilka de ideologiska värderingarna i nästa regering är, säger Heidi Schauman.

Till de stora frågorna en ny regering ska ta ställning till hör enligt Penna Urrila hur de offentliga finanserna ska ordnas på lång sikt när befolkningen åldras.

– Väljer man skattehöjningar eller fortsätter man regeringen Sipiläs linje att försöka höja sysselsättningsgraden, frågar sig Urrila.

I valdebatterna har alla partier varit eniga om att sysselsättningsgraden borde höjas. Men hur det ska ske har det varit tystare kring.

– Det är lätt att säga att vi ska effektivera arbetsförmedlingen och satsa på utbildning, men det räcker inte. Man måste också fundera på vad som ska göras för att företagen ska vilja investera och rekrytera. Här kan det uppstå vissa värdekonflikter, men jag tror att till exempel Socialdemokraterna och Samlingspartiet skulle kunna enas om en arbetsmarknadsreform i riktning mot den danska, som innehåller både mera morot och mera piska. En annan fråga är vad det får kosta att nå en 75-procentig sysselsättningsgrad, det är inte gratis, säger Schauman.

Behovsprövningen en tvistefråga

Enligt Urrila vore en höjning av sysselsättningsgraden det mest uppenbara sättet att minska hållbarhetsgapet. Det skulle förutsätta en ökad arbetskraftsinvandring, en fråga som delar partierna. I den förra regeringen förespråkade Samlingspartiet och Centern ett slopande av behovsprövningen av arbetskraft från länder utanför EU, medan bland annat Socialdemokraterna vill ha kvar behovsprövningen.

Enligt Schauman leder behovsprövningen till att många högteknologiska företag går miste om nödvändigt kunnande.

– Arbetskraftsinvandring gäller ofta högteknologiska företag som behöver en viss specialkunskap genast, inte om ett halvt eller ett år, som behovsprövningen kan ta, säger hon.

– På något sätt måste vi lösa problemet med den åldrande befolkningen och på kort sikt hur våra företag ska få kunnig arbetskraft. Men det handlar inte bara om regeringens linje, utan om hela diskussionsklimatet i samhället, och även vilken roll till exempel Sannfinländarna har om de står i bakgrunden, säger Urrila.

I valet mellan nedskärningar eller höjda skatter, säger Schauman att hon i princip förespråkar nedskärningar eftersom beskattningen redan är hög i Finland.

– Enligt Finansministeriet behövs fortfarande nedskärningar, även om vi skulle få upp sysselsättningen till 75 procent.

Hon konstaterar att den förra regeringen hade stora förhoppningar på sparpotentialen i vårdreformen.

– Nu har också en kommande regering den här frågan framför sig. Man kan säkert räkna in besparingar där, och så återstår det att se om de förverkligas eller inte. När det gäller skola och äldrevård är det svårt att tänka sig att man ska skära där, säger Schauman.

Föräldraledigheten kan förnyas

Så länge vi inte vet hur den kommande regeringen ser ut är det förstås svårt att bedöma valresultatets effekter på ekonomin. Ett alternativ som nämnts är en regering bestående av Socialdemokraterna, Samlingspartiet, De gröna och Svenska Folkpartiet. Hur skulle en sådan konstellation skilja sig från Sipiläs trepartiregering?

– Metropolpolitik, stadsplanering och trafikförbindelser skulle få högre prioritet. Tyngdpunkten i politiken skulle förskjutas söderut mot de växande städerna, säger Urrila.

Schauman säger att nämnda fyra partier skulle göra det lätt att ro i land en ny föräldraledighetsmodell, eftersom de alla har rätt likadana program i den frågan.

– Utan de värdekonservativa partierna skulle en förändring vara möjlig i riktning mot en större andel pappaledighet, säger Schauman.

Båda ekonomerna säger att miljöfrågan är viktig, men att åtgärderna för att motverka klimatförändringen måste upplevas rättvisa.

– Vi bor i ett land där en stor grupp människor har byggt upp hela sin vardag kring privatbilismen och hos dem finns en stor oro för hur det ska gå om det blir mycket dyrare att köra bil. Även om Sannfinländarna inte kommer med i regeringen så måste den politik som förs återspegla den oro många känner inför de här frågorna, säger Schauman.

– Hur man än gör det så uppstår extra kostnader, säger Urrila.

Aktiveringsmodellen tas upp igen?

Det så kallade konkurrenskraftspaketet och aktiveringsmodellen är två av den förra regeringens hårt kritiserade reformer. Schauman utesluter inte att aktiveringsmodellen kan bli föremål för omförhandling när man försöker få regeringspusslet att gå ihop.

– För många verkar det vara en viktig sak att bli av med den. Tar man bort den och lägger till någonting annat kan man få en helhet som partierna kan godkänna.

Vad gäller konkurrenskraftspaketet säger Urrila att behovet av att förbättra landets konkurrenskraft finns kvar, även om situationen är bättre än för tre år sedan.

– Men vi släpar fortfarande efter de viktigaste konkurrentländerna. Vi behöver en konkurrenskraft som håller i sig så att vi inte behöver ingår ett nytt avtal om några år igen, säger han.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning