Ekonomer: Bättre tider tillåter inte nya utgifter

Det går bättre för Finland, men det betyder inte att statens utgifter får öka. Det säger ekonomer inför budgetförhandlingarna. – Först måste skuldsättningen bromsas, säger OP:s Reijo Heiskanen.

På tisdag inleder Finansministeriet sin beredning av nästa års statsbudget och senare i augusti förhandlar hela regeringen. Det sker i ett läge när ekonomin plötsligt har vänt uppåt. Tillväxten har tagit fart och optimismen är stark, arbetslöshetssiffrorna går ner och prognosinstituten skruvar upp förväntningarna.

Finansministeriet, vars beräkningar regeringen i första hand stöder sig på, spår i sin senaste prognos en 2,4-procentig bnp-tillväxt för i år. Bara ett halvt år tidigare räknade samma prognosmakare med 0,9 procent i tillväxt, alltså hela 1,5 procentenheter lägre.

Förenklat brukar man räkna att en procentenhet mer i bnp-tillväxt ger en miljard euro till i statskassan. Den exakta summan beror framför allt på i vilken utsträckning den ökade tillväxten också syns i form av fler arbetstillfällen. Fler sysselsatta ger ökade skatteintäkter och sänker kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd.

Hur som helst är den högre tillväxten klart positiv för statsfinanserna. För politikerna kan frestelsen då vara stor att börja dela ut extrapengarna till väljarna i form av olika förmåner – särskilt när partiernas popularitetssiffror dalar, såsom fallet är hos regeringen.

Flera utspel har redan gjorts. För en vecka sedan föreslog Centerns gruppordförande Antti Kaikkonen en höjning av garantipensionen med 40–50 euro i månaden. Finansminister Petteri Orpo (Saml) har föreslagit höjda flyktingkvoter, och partikollegan, utrikeshandels- och biståndsminister Kai Mykkänen har sagt att partiet kommer att föreslå obligatoriska laddningsstolpar för elbilar vid bensinmackar. Staten skulle ge stöd till investeringen. Kommunikationsminister Anne Berner (C) vill för sin del införa en kilometerbaserad skattelättnad för dem som cyklar till jobbet och en skrotningspremie för dem som byter sin gamla cykel till en elcykel.

Is i magen

Men ekonomerna manar till besinning. Att nu låta kostnaderna öka är en farlig väg. Den förbättrade tillväxtens frukter ska i första hand användas till att bromsa skuldsättningen, anser man.

– Så länge den offentliga skulden fortsätter att öka kan jag inte se att det finns något spelutrymme över huvud taget. Det viktiga nu är att balansera den offentliga ekonomin och bromsa skuldsättningen, i linje med EU:s krav. Särskilt med tanke på att regeringen inte fullt ut lyckats genomföra de strukturella reformer man har planerat, säger OP:s chefsekonom Reijo Heiskanen.

Bild: OP

Precis som flera andra ekonomer förutspår han problem vid nästa konjunkturnedgång om nuvarande skuldsättningstakt tillåts fortsätta. Då blir det ohållbart att låna ännu mer för att kunna stödja ekonomin med olika stimulansåtgärder. Heiskanen påminner om att samhällets utgifter dessutom ökar kraftigt i slutet av 2020-talet på grund av åldersstrukturen.

– Politikerna ställer i regel in siktet alltför nära i tiden, när de borde ta itu med saker innan de hinner växa till problem längre fram.

I stället för att nu bli mera spendersamma borde politikerna enligt Heiskanen ta vara på möjligheter att strama åt när staten inte längre behöver stödja ekonomin. Företagsstöden är ett exempel.

– Enligt forskarna är företagsstöd inte effektiva. Då är det svårt att se varför man ska betala sådana när tiderna är goda.

Överlag konstaterar han dock att regeringens rörelseutrymme är ganska begränsat, medan mycket ligger i arbetsmarknadsorganisationernas händer. Här är moderata löneuppgörelser fortfarande nödvändiga för att inte äventyra landets konkurrenskraft.

I en Yle-intervju i veckan förespråkade Finansministeriets pensionerade kanslichef Erkki Virtanen bestämt en fortsatt stram linje med motiveringen att vi nu befinner oss på konjunkturens topp och att de kommande åren blir sämre. Bland annat Finlands ogynnsamma åldersstruktur gör att den årliga tillväxtpotentialen ligger på högst 1,5 procent på lång sikt.

Reijo Heiskanen ser inte fullt så dramatiskt på situationen. Även om tillväxten de kommande åren kan ligga någon bråkdels procentenhet under årets siffra, så bedömer han att läget fortfarande är stabilt.

Svårt att slopa förmåner

Etlas forskningsdirektör Markku Kotilainen säger också han att regeringen i första hand bör göra sina prioriteringar inom snäva ramar.

– Risken är att om man nu till exempel börjar förbättra olika förmåner som ökar kostnaderna, så är det svårt att slopa dem senare om så skulle behövas. En fråga är förstås i vilken utsträckning man kan göra små skattejusteringar.

Markku Kotilainen. Bild: Etla

Någon stor sänkning av inkomstskatten är enligt Kotilainen inte motiverad av konjunkturpolitiska orsaker, men möjligen en liten sänkning för att kompensera den stigande sjukförsäkringsavgiften, ifall åtgärden underlättar höstens arbetsmarknadsförhandlingar.

– I dag finns inga konjunkturmässiga skäl att stimulera ekonomin. Sådana behov kommer säkert längre fram om ekonomin försvagas igen. Då skulle det vara angeläget att dagens snabba skuldsättningstakt har dämpats, säger Kotilainen.

"Vettiga reformer kan få kosta"

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson säger att de utspel som kommit från regeringspartiernas företrädare inför budgetförhandlingarna tyder på att man upplever att det finns mer pengar att dela ut nu. Å andra sidan säger hon att den här typen av diskussionsöppningar brukar höra till i budgettider.

– Även om ekonomin går bättre kan vi inte luta oss tillbaka och tro att det finns mer pengar att tillgå. Statsskulden är i dag dubbelt så stor som 2008. Även om underskottet kan bli en miljard mindre tack vare den förbättrade ekonomin, så är minskningen inte så stor när man ser till helheten, säger Henriksson.

Finlands statsskuld är i dag cirka 105 miljarder euro.

Anna-Maja Henriksson. Bild: Heidi Hakala

– Vi borde komma till ett läge där vi inte gör underskott varje år, utan där vi börjar få ekonomin att gå jämnt ut och helst också har möjlighet att betala tillbaka. Vi ska inte glömma att försvaret står inför stora investeringar, både flottan och flygvapnet. Då talar vi om tio miljarder till.

Även om SFP enligt Henriksson förespråkar en återhållsam linje betonar hon att det viktiga är att genomföra vettiga reformer som stärker ekonomin. Hit räknar hon en förnyelse av familjeledighetssystemet som av allt att döma blir en fråga som kommer upp i budgetbehandlingen efter att Centern och Samlingspartiet nyligen lyfte frågan på agendan igen. Det finns olika förslag till familjeledighetssystem – och till olika kostnader. SFP förespråkar en modell som förvisso ökar kostnaderna jämfört med i dag, men som enligt Henriksson i gengäld förbättrar sysselsättningen på sikt. Andra modeller skulle vara billigare för samhället.

– Vi anser att om man genomför en sådan här reform så ska det göras ordentligt och då får man ta kostnaden, eftersom den på sikt gagnar samhället.

I riksdagen stöder alla partier utom Kristdemokraterna och Sannfinländarna en reform. Men i regeringen har Timo Soini (NA) satt stopp – medan han ännu var ordförande för Sannfinländarna. Henriksson är spänd på att se vilket spelrum den nya grupperingen Nytt alternativ kommer att få, hur mycket den ska få styra förhandlingarna.

– Ingen vet riktigt vilken agenda de har. Även om Soini inte lär ha ändrat åsikt om familjeledighetsreformen är det möjligt att frågan kommer i ny dager när konstellationerna blir nya, säger hon.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46