EK startade en farlig lavin

Bild: Lehtikuva/Jari Lam

På onsdagen sattes en lavin i rullning på arbetsmarknaden. Nu hotar den att svepa med sig både regeringens ekonomiska politik och den ekonomiska tillväxten.

Finlands näringsliv EK meddelade på onsdagen att man säger upp arbetsmarknadsavtal som hör till grundbultarna för den finländska arbetsmarknaden. Det gäller bland annat avtalen om förtroendemän, arbetarskyddsombud, utbildning, uppsägningsskydd och systemet där arbetsgivarna kasserar in fackföreningsavgifterna.

Enligt EK är beslutet en följd av stadgeändringen där EK fråntog sig själv rätten att ingå centrala inkomstpolitiska avtal. I och med det anser EK att man inte heller kan vara en avtalspart.

Lavinen fick mera fart av Skogsindustrins beslut samma dag att lämna förhandlingarna om en exportdriven avtalsmodell.

Fackförbunden reagerade starkt. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta kallade EK:s beslut oöverlagt och servicefacket Pams ordförande Ann Selin undrade om EK vill förklara krig då det äntligen ser ljusare ut för Finlands ekonomi.

I Socialdemokraternas Demokraatti skrev Juhani Aro att EK nu slår upp "januariförlovningen" från vinterkrigsvintern 1940, då arbetsgivarna erkände fackcentralen som förhandlingspart.

På fredagen hade lavinen nått förödande styrka.

Då meddelade Metallförbundet och industriförbundet Team att de inte förhandlar om nya kollektivavtal innan alla avtalsbranscher och alla avtal innehåller bestämmelserna i de avtal som EK sade upp. De meddelade också att de efter Skogsindustrins utträde inte längre förhandlar om den exportledda avtalsmodellen. Den här modellen är en del av konkurrenskraftsavtalet.

Teknologiindustrin och den kemiska industrin var beredda att fortsätta, men i och med Metalls och Teams beslut så avslutas förhandlingarna.

Spelbrickorna på arbetsmarknaden har lagts ut på nytt.

Under hela fjolåret värkte arbetsmarknadsparterna och regeringen fram det som till slut blev konkurrenskraftsavtalet. Det var mycket svårsmält för facken eftersom det bland annat förlänger arbetstiden utan kompensation och minskar semesterersättningen inom den offentliga sektorn under tre år. Det blir inte heller några löneförhöjningar i år. Till avtalet hör också att löntagarna betalar en större del av de sociala avgifterna, vilket kompenseras genom skattelättnader.

Vid sidan av ett avtal som sänker kostnaderna fick industrin också igenom något som man länge har eftersträvat, Finland skulle gå in för en likadan exportledd lönebildningsmodell som Sverige.

Med allt det här i botten skulle avtalsförhandlingarna i höst och nästa vinter kunna föras under ordnade förhållanden, och inte störa den ekonomiska uppgången som äntligen har tagit fart.

EK:s och Skogsindustrins beslut kan nu rasera både hela den mödosamt uppbyggda helheten och freden på arbetsmarknaden. Besluten var inte oväntade, men tidpunkten var illa vald.

Att facken är kritiska och kommer med egna motdrag kan inte komma som en överraskning, så dåligt sinne för hur motparten reagerar kan arbetsgivarna inte ha.

EK vill flytta över avtalsförhandlingarna till företagen, Skogsindustrin säger att man inte vill vara bunden av andra avtal när man löser de branschspecifika problemen.

Men gagnas de här strävandena av åtgärder som facken uppfattar som rena provokationer? I dagens läge har möjligheterna till en någorlunda konfliktfri avtalsrunda försämrats rejält.

Regeringen ställs också inför en ny situation. Konkurrenskraftsavtalet och måttliga löneavtal som stöder tillväxten är en hörnsten i regeringens politik. Nu håller förutsättningarna på att förändras dramatiskt. Det ger ny laddning åt halvtidsförhandlingarna i april.

Men regeringen kan väl inte passivt se på hur grunden för en ekonomisk politik som stöder tillväxten smulas sönder?

John-Erik Jansén Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00