EK: Så ska näringslivet beakta klimatförändringarna

Åskmolnen över Sydney behöver inte indikera en mörk framtid för världshandeln, men när finländskt näringsliv stakar ut framtidsplaner gäller det att beakta hur klimatförändringarna påverkar råvaruresurser, transportrutter och samhällen, säger EK. Bild: Peter Parks/Lehtikuva–AFP

Minskande råvarutillgångar, omställningar i logistikkedjorna och nya konsumtionsmönster – allt det måste företagen beakta om finländskt näringsliv ska hävda sig under klimatförändringarna.

Ju mer vi lyckas hejda klimatförändringen och ju mindre protektionismen präglar handelspolitiken desto bättre för affärslivet. Det är kontentan av en rapport som Finlands Näringsliv EK sammanställt åt sina branschförbund.

– Det är dags att ta följande steg i klimatdebatten. Flera finländska företag påverkas redan av klimatrelaterade fenomen i andra världsdelar. Eftersom vi är på väg mot minst tre graders uppvärmning måste företagen ta reda på vad det betyder för dem, annars klarar de sig inte, säger Matti Kahra, klimatpolitisk expert vid EK.

Rapporten blickar 30 år framåt och slår fast att klimatförändringen kommer att påverka näringslivet. Fysiskt kommer den att slå mot råvarutillgångar, lägga om transportrutter och påverka var varor produceras. Detta drabbar industrin hårdare än servicebranscherna.

Men på köpet följer samhälleliga förändringar som kommer att synas i lagstiftning, teknologi, flyttrörelser, tillgång till kompetent arbetskraft och investeringar, och här är servicebranscherna minst lika utsatta.

Eftersom klimatförändringarna slår ojämnt mot olika regioner måste varje bransch och företag uppskatta hur exempelvis allt intensivare väderextremer kan påverka råvarutillgång och logistik över tid. Sämre råvarutillgång och överkonsumtion kan höja råvarupriserna, vilket ökar behovet av cirkulär ekonomi.

Miljöteknik eller nykolonialism

Rapporten skissar upp scenarier beroende på om klimatarbetet bär frukt eller inte och om den internationella handelspolitiken går mot frihandel eller mot protektionism. Kortfattat kan man säga att scenariot som leder till att klimatförändringen hejdas drastiskt och handelspolitiken gynnar frihandel är det mest lukrativa för finländska företag. Då är efterfrågan på finländsk miljöteknologi störst och världsmarknaden växer.

Skenar uppvärmningen i väg är de multinationella jättebolagen bäst rustade att utvidga till nya branscher för att lägga beslag på sinande råvaruresurser.

– Det skulle leda till en form av nykolonialism och större ojämlikhet, säger Marika Määttä på företaget Deloitte som sammanställt rapporten.

Den utvecklingen skulle också mobilisera stora flyttrörelser och öka migrationen, även till Finland.

Protektionismen skulle å sin sida förkorta leveranskedjorna och koncentrera produktion och konsumtion till inre marknader, men försvåra den globala handeln.

– Även i en protektionistisk värld kan man hejda uppvärmningen till 1,5 grader, men det kostar mer eftersom råvarupriserna stiger och klimattullar gör handeln dyrare, säger Määttä.

Idealet, säger hon, vore ett globalt system för utsläppshandel, men något sådant är inte i sikte.

– Vi vet inte hur kraftig uppvärmningen kommer att bli, men för det finländska näringslivet lönar det sig under alla omständigheter att satsa på miljöteknik. Efterfrågan kommer att öka.

Kapital styrs mot hållbarhet

Oberoende av hur kraftigt klimatförändringen framskrider kommer det att behövas nya kompetenser i näringslivet. Då råvarutillgångarna minskar och branschernas strukturer förändras behövs ständiga satsningar på kompetens och produktutveckling, heter det i rapporten.

Simo Honkanen, hållbarhetsdirektör på Neste, säger att kemiindustrin redan rekryterar folk med nya kompetenser och att kraven på att ha koll på hållbarhet och samhällsansvar är helt andra än för bara något år sedan.

EK:s vd Jyri Häkämies och klimatexperten Matti Kahra säger att finländska företag måste bli bättre på att beakta klimatförändringens direkta och indirekta inverkan på näringslivet. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

EK:s vd Jyri Häkämies säger att samhällsansvar blir allt viktigare också av rent ekonomiska skäl. Han påpekar att den amerikanska fondförvaltargiganten Blackrock nyligen meddelade att man tänker investera i företag och branscher som tar hållbarhet på allvar, om inte annars så för att klimatkrisen väntas få en stor ekonomisk tyngd.

– Blackrock förutsätter att fondförvaltarna beaktar klimatberedskap. Klimatutmaningen är något vi kan vända till en vinnande affär, säger Häkämies.

EK-rapporten rekommenderar företagen att analysera i vilka regioner klimatförändringarna påverkar deras verksamhet och att beakta de samhälleliga förändringar som följer, och inte bara på produktionssidan. Också konsumtionsmönster förändras, delvis som en följd av ökad klimatmedvetenhet.

Kaffe kan bli lyxvara

Jukka Erlund, ekonomidirektör på Kesko, säger att konsumenterna blir alltmer klimatmedvetna och att bolaget gör sitt bästa för att minska både sitt eget och sina produkters klimatavtryck.

Klimatanpassning i företagsstrategier handlar också om att ana sig till kundernas förändrade förväntningar och fluktuationer i efterfrågan. András Koroknay-Pál, upphandlingschef på Paulig, påpekar att redan en 2–2,5 graders uppvärmning förväntas halvera den areal som lämpar sig för kaffeodling 2050, samtidigt som efterfrågan ökar stadigt.

– Risken för att kaffe ska bli de rikas lyxvara är konkret. Men det handlar också om hundra miljoner människor som kaffeindustrin försörjer direkt eller indirekt, säger han.

EK vill med rapporten ge sina medlemmar ett verktyg för att tackla klimatutmaningar. Det finns politiska beslut på att Finland ska vara klimatneutralt till 2035 och EU till 2050.

EK förband sig till ambitionen att hejda klimatförändringen till högst 1,5 grader i november 2018, strax innan alla riksdagspartier utom Sannfinländarna enades om samma mål. Flera av EK:s branschförbund utarbetar för närvarande branschvisa färdplaner som siktar på klimatneutralitet.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning