EK hyllar och Greta Thunberg sågar förslaget till EU:s klimatlag

Ursula von der Leyens EU-kommission presenterar ett förslag till klimatlag som väcker känslor runtom i Europa. Bild: John Thys/Lehtikuva–AFP

EU ska få en historisk klimatlag, jublar kommissionen. Frågan är ändå om medlemsländerna godkänner den. Och även om det sker, "har ni bara hört brandlarmet, men inte ringt brandkåren", säger klimataktivisten Greta Thunberg inför makthavarna i Bryssel.

Ursula von der Leyen lovade en europeisk grön giv (European Green Deal) redan innan hennes EU-kommission hade tillträtt, och på onsdagen presenterade kommissionen den tyngsta biten i given: ett förslag till en första europeisk klimatlag. Ingen annan världsdel kan visa upp en lag som utgår från Parisavtalet.

Den gröna givens och lagens centrala mål, klimatneutralitet till 2050, betyder att utsläpp och kolsänka ska vara lika stora. Finlands Näringsliv EK gillar att EU sätter målet så.

– Kommissionens förslag är mycket ambitiöst, men också flexibelt. Det är klart att utsläppsminskningarna måste vara stora, men kommissionen säger inte hur stora. Nettobalansen är viktigast, och det skapar spelrum för innovativa och kostnadseffektiva åtgärder, säger vd Jyri Häkämies.

Kritikerna påpekar att lagen ställer ett ambitiöst mål 30 år framåt utan att säga vad det ska betyda på 10 års sikt. Förut har man enats om 40 procents utsläppsreduktioner till 2030, vilket inte räcker för Parisavtalets mål.

Frågan är inte heller om EU ska höja 2030-budet utan när och hur mycket. Lagförslaget nämner 50–55 procent, men beslutet dröjer till september. Här protesterar flera medlemsländer, politiska partier och miljörörelsen, som anser att 2030-målet måste läggas över 55 procent. De menar också att det måste klubbas i god tid före FN-klimatmötet i november där EU måste agera som föregångare för att kunna puffa den övriga världen.

Finland driver på

Tolv EU-länder, inklusive Finland, Sverige och Danmark, har vädjat till kommissionen om att 2030-målet ska skärpas senast i juni. Frågan kommer upp på miljöministrarnas möte på torsdag.

– Klimatåtgärder måste vidtas snabbt. EU bör föregå med gott exempel när världens länder i år ska uppdatera sina klimatmål, säger Finlands klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) med hänvisning till FN:s novembermöte där alla parter i Parisavtalet ska redovisa sina långtidsmål.

Mikkonen säger att det är viktigt att EU befäster sitt budskap om att bli den första klimatneutrala världsdelen.

– Efter det kan vi koncentrera oss på att skärpa målet för 2030. Det är nödvändigt för att vi ska kunna nå målet om ett klimatneutralt Europa 2050.

2050-målet är satt för hela EU, inte skilt för varje medlemsland, för att ge Polen och några andra kolberoende länder mer tid på sig.

Klimatlagen ska behandlas av både EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Man siktar på samförstånd senast i oktober, vilket skulle öppna för en teoretisk chans att få klimatlagen på plats före FN-klimatmötet i november.

Greta Thunberg sågar förslaget till EU-klimatlag som otillräckligt. Den svenska klimataktivisten menar att det förbider vad vetenskapen säger är nödvändigt för att hejda en farlig klimatförändring. Bild: Kenzo Tribouillard/Lehtikuva–AFP

Thunberg: Fel fokus

Även om tidtabellen skulle hålla menar klimatrörelsens galjonsfigur Greta Thunberg att lagens fokus är fel. Inbjuden till Bryssel uppmuntrar hon EU att fokusera på den resterande koldioxidbudgeten i stället för att lägga upp mål på 30 års sikt. Thunberg kritiserar EU-ledarna för att inte ta klimatkrisen på allvar.

– När vi ungdomar slog larm i höstas utlyste ni klimatnödläge i EU. Ni hörde larmet, ni kom ut ur huset och ni kände röklukten. Men sedan gick ni in igen, fortsatte er middag och tittade på teve. Ni ringde inte ens brandkåren, säger hon.

Enligt Thunberg kommer alla klimatlagar som inte bygger på bästa tillgängliga vetenskap och som inte inkluderar Parisavtalets aspekter på jämlikhet och klimaträttvisa, göra mer skada än nytta. Hennes poäng är att det behövs kraftiga utsläppsminskningar redan under 2020-talet för att man ens ska ha en chans att hejda uppvärmningen till högst 1,5 grader.

Miljörörelsen anser att även om EU skulle enas om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 vore det att lägga extremt mycket börda på de ytterligare minskningar som behövs mellan 2030 och 2050, om man menar allvar med 1,5-gradersmålet. På det sättet tar dagens beslutsfattare för lite ansvar själva och lägger för mycket på kommande generationer, resonerar man.

– Thunberg och miljöaktivisterna har rätt. Vi kan inte stjäla deras generations framtid genom att dröja med nödvändiga klimatåtgärder. De avgörande åren är precis framför oss, säger EU-parlamentarikern Ville Niinistö (Gröna) i ett pressmeddelande och flaggar för 60-65 procents utsläppsminskningar till 2030.

"De kommer att hata det"

I sitt lagförslag har EU-kommissionen ändå en hållhake på medlemsländerna just för att de inte ska kunna slösa mer tid. Under klimatlagen förbehåller sig kommissionen rätten att från och med 2023 och med fem års mellanrum se över EU:s klimatmål utan att behöva ta frågan via parlamentet eller medlemsstaterna.

– En del av mervärdet med klimatlagen är att vi slipper nuläget där klimatmål måste godkännas enhälligt av alla medlemsländer, säger franske EU-parlamentsledamoten Pascal Canfin (Renew Europe) till AFP.

Men bara tanken på att ge kommissionen mer makt väntas leda till protester från flera medlemsländer och från parlamentet, som trots allt ska klubba klimatlagen. Frågan är om de alls kommer att godkänna den.

– Medlemsländerna och parlamentet kommer att hata den här idén. Även pro-europeiska och klimatprogressiva länder vill fortsatt kunna påverka klimatpolitiken, skriver Quentin Genard vid tankesmedjan E3G i en blogg.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning