Efter pandemisvackan: Bostäder i Helsingfors går åt som smör i solsken

Renoveringsobjekt går inte åt särskilt väl för tillfället. Människor har varken lust, kunskap eller tid att fixa något grundligare. Undantaget är enklare projekt som att måla om väggar eller fönsterkarmar, säger mäklaren Janne Paasimies. "Folk vill sätta sin prägel när de flyttar in." Bild: Cata Portin

Förra våren 2020 gjordes ett rekordlågt antal bostadsaffärer. Sedan dess har marknaden repat sig nästan lika snabbt som den kraschade. Men är pandemitrenderna som balkong och extra arbetsrum bestående? Vi kollar in en tvåa i Berghäll som precis gått åt, med ett massivt köptryck på den.

– Alla som kom på visning gick först ut på balkongen. Så stod de där en stund och njöt av utsikten.

Vi har nått femte våningen i ett ruffigt 1960-talshus på Tredje linjen i Berghäll. Under den gråmulna himlen skymtar centrum i form av Posthuset och Tornet. Vyn har sugits in av över 30 potentiella köpare den senaste månaden, säger Janne Paasimies, mäklare och försäljningschef på CMH-hem, som är en del av Sb-hem.

För n:te gången har den distansjobbande nuvarande ägaren förpassats från sitt hem. Men sannolikt är den här visningen den sista. Häromdagen har nämligen Paasimies och en av de 30 köpsugna gjort slag i saken. Tvåan byter ägare för en summa som i och för sig är hemlig, men som knappast ligger under utgångspriset, 319 000 euro.

– De allra flesta som visade intresse var yngre par och så gott som alla bodde högst en kilometer från bostaden. Den nya ägaren bor bara hundra meter bort.

Varför väljer hen då att flytta?

– Den här lägenheten är lämpligare. Mer än så kan jag inte säga.

I april och maj förra året halverades antalet bostadsaffärer jämfört med samma månader året innan.

I april 2020 genomfördes knappt 5 000 bostadsaffärer, att jämföra med nästan 9 000 i april i år.

Försäljningstiden är för tillfället rekordkort i huvudstadsregionen, drygt 50 dagar för lägenheter och omkring 80 dagar för villor.

Priserna fortsätter stiga i hela landet. Nu är snittpriset på icke nyproducerade bostäder 6 100 euro per kvadratmeter i Helsingfors, 5 300 euro i huvudstadsregionen och 3 000 euro i Åbo.

Källa: Centralförbundet för fastighetsförmedling

Nya önskelistor

Under april och maj i fjol – när en landsomfattande nedstängning beordrades i hela landet – halverades antalet bostadsaffärer. Både köpare och säljare ville vänta ut den första vågen för att förstå hur coronaviruset inverkade på priserna, säger Paasimies.

Därför är det ingen överraskning att bostadsaffärerna under de sex första månaderna 2021 gått upp i rasande fart. Vi är redan nu på en nivå som med råge överskrider både pandemin och de tre åren som föregick utbrottet, visar statistik från Centralförbundet för fastighetsförmedling.

Ändå har coronaviruset rört om rejält i grytan. Den närmast centripetala kraften som tryckt människor mot storstädernas kärnor har mattats av. Nu kan många göra sitt jobb hemifrån och bo större, vilket fått många att lägga till ett arbetsrum, en terrass och en balkong på önskelistan.

Men fortfarande är det en sorts bostad som lockar mest i storstäder, visar siffror från sajten Etuovi.com. Treor och fyror i flervåningshus bevakas hårdast av dem som regelbundet besöker webbsidan. På andra plats kommer tvåor, som varit den mest köpta bostadstypen hittills under sommaren enligt Sb-hem.

Ljudisolering och avskildhet har blivit eftertraktade bekvämligheter. Om två personer delar på bostaden kan man gömma sig i var sitt rum under distansarbetsdagen. Bild: Cata Portin

I hallen stannar Janne Paasimies upp för att illustrera vad folk faller för just nu.

– Trots att den bara är 48 kvadratmeter stor har den tre tydligt avskilda rum – sovrum, vardagsrum och separat kök, plus balkongen. Om två personer bor här kan den ena distansjobba i köket, den andra på balkongen.

Att lägenheten ligger på femte våningen är en klar bonus, menar han. Man anar knappt trafikens brus.

Fasaden, som Paasimies själv valde att utelämna från annonsen, är liksom ett nödvändigt ont på väg till balkongen.

Mycket av det han gör reklam för handlar om trivsel i hemmet. Han tar en sak för given. Att man är hemma. Mest hela tiden.

De här faktorerna trissar upp bostadspriserna mest just nu, anser Janne Paasimies som ansvarar för affärer i Helsingfors innerstad vid Sb-hem:

1. Husbolaget: Köpare tittar noga på renoveringar som gjorts och om sådana är att vänta. Ett välskött bolag med stabil ekonomi lockar många.

2. Gemensamma utrymmen: Bastur, gym och simbassänger är mycket eftertraktade. Det är onödigt dyrt med en bastu i själva bostaden sett till hur mycket man använder den, tycker vissa.

3. Utsikten: En lägenhet med vacker utsikt har ökat i popularitet under pandemin, eftersom vi tillbringar allt mer tid hemma.

Tror du att balkong, planlösning och ett stort antal kvadratmeter kommer att tappa i värde när allt fler vaccineras och vi kanske återgår till "det gamla normala"?

– Knappast. Jag ser inget som skulle stoppa trenden att folk flyttar ut från storstaden för att bo större. Men marknaden är splittrad. Det pågår många trender samtidigt. Unga vuxna vill fortfarande bo nära restauranger, gym och kaféer.

Den trenden är betydligt äldre än pandemin. Den har Janne Paasimies bevittnat sedan han började förmedla bostäder för 20 år sedan.

– Då var prisskillnaden mellan Helsingfors och övriga landet betydligt mindre. Den här hade kunnat vara någons första bostad på den tiden.

Besökarna liksom sögs ut på balkongen, berättaren mäklaren Janne Paasimies om visningarna på femte våningen i Berghäll. Bakom grantopparna skymtar innerstaden, en utsikt som lockade tiotals tänkta köpare under bara en månad. "Den här sortens bostad har vi sålt mest av i år", säger Paasimies. Bild: Cata Portin

Jämför med Jämsä

Men fortsätter Helsingfors bli dyrare i all oändlighet? Mycket möjligt, säger Jukka Rantanen som är vd på Sb-hem.

– Sedan svackan förra året har priserna stigit på alla håll i landet – inte bara i huvudstadsregionen. Men ingenstans är prisökningen hisnande. Så det är inte fråga om en bubbla som riskerar att spricka. Bankerna är betydligt stabilare än tidigare och försiktiga med lån. De försäkrar sig om att köparen verkligen kan amortera lånet, säger Rantanen.

Han ser egentligen bara en grej som kunde stoppa prisökningen i Helsingfors. Om fler insåg att en liknande bostad 100 kilometer från Berghäll kostar tre–fyra gånger mindre – och att livet vore lika värt att leva på en mindre ort.

– Ta Jämsä i Mellersta Finland som exempel. När pappersfabriken stängdes trodde många att det skulle inverka negativt på bostadsmarknaden. I stället har många villor köpts av helsingforsare och tammerforsare.

Det var i Jämsä som ett helt flervåningshus salufördes för 35 000 euro förra året, vilket Helsingin Sanomat uppmärksammade.

– Gamla hyresbolag som tekniskt sett levt ut sin tid brukar ha svårt att hitta en köpare. Valet står mellan att riva eller sälja för en struntsumma.

Rantanen fortsätter lobba för Jämsä. Liknande tvåor som den i Berghäll kostar en tiondel i den enspråkigt finska staden med 20 000 invånare.

Om du fick välja ett liknande ställe i Svenskfinland, vilken stad vore det då?

– Generellt sett små städer. Varför inte Lovisa. Priserna är mycket rimliga och handeln är livlig. Om två år arrangeras bostadsmässan där och då räknar staden med inflyttning.

Rantanen berättar om ett par som nyligen köpte ett fritidshus i Lovisa.

– De köpte det billigt och renoverade det för en stor summa. Nu hörde de av sig och sa att de sannolikt flyttar dit helt och hållet när de snart går i pension.

Gasspisar tilltalar sådana som ofta lagar mat på fritiden. Det är en grej för dem vars hobby är matlagning, säger mäklaren Janne Paasimies. Från det här köket på Tredje linjen kan den nya ägaren tjuvläsa Studentbladet, som har sin redaktion tvärs över gatan. Bild: Cata Portin

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning