Efter Natoutspelet – Haaavisto och Linde möter Turkiet

Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i dag på ett informellt Nato-toppmöte i Berlin. Bild: Jussi Nukari

Turkiets president är skeptisk till att Finland och Sverige blir Natomedlemmar. I dag träffar utrikesminister Pekka Haavisto och Sveriges utrikesminister Ann Linde sin turkiska kollega på ett Natomöte i Berlin där frågan blir högaktuell.

Utspelet från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan var överraskande. Sverige och Finland har haft flera möten med turkiska representanter sedan den 24 februari och på Twitter har Sveriges utrikesminister Ann Linde (Socialdemokraterna) berömt Turkiets medlingsförsök i kriget.

Erdogan säger att han motsätter sig att Finland och Sverige går med i Nato. Det vore ett misstag att släppa in länderna i försvarsalliansen eftersom Sverige och Finland är en fristad för medlemmar ur organisationerna PKK och DHKP-C, enligt presidenten. PKK är terrorstämplad av EU, USA och Turkiet medan DHKP-C är en vänsterextrem organisation.

Särskilt inbjudna

Mitt i allt detta träffar utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) och Ann Linde och sin turkiska motsvarighet Mevlüt Cavusoglu i Berlin i kväll.

Det informella Natomötet tar plats inne på Auswärtiges Amt, det tyska utrikesdepartementet. Byggnaden är en stor glasfrontad pjäs som ligger centralt i den tyska huvudstaden – ett stenkast från den vida avenygatan Unter den Linden.

Finland och Sverige är särskilt inbjudna till mötet.

– Sveriges och Finlands utrikesministrar har bjudits in att delta i ett arbetsmöte med Natoallierade, säger en officiell Natokälla till TT.

På söndagen fortsätter mötet men då utan partnerländer.

På dagordningen står så klart Ryssland och Ukraina, och saker ska förberedas inför det stora toppmötet i Madrid den 29–30 juni.

Exakt vad diskussionerna kommer att handla om har inte Nato gått ut med på förhand.

Så här ser Natos hantering ut av ett eventuellt medlemskap för Finland eller Sverige:

1) Ansökan inkommer, oftast i form av ett brev, undertecknat av utrikesministern.

2) Brevet behandlas av Natoländerna, troligen vid ett ambassadörsmöte som kallas omedelbart och redan samma dag tas beslut om att inleda inträdesförhandlingar.

3) Samtalen leds av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach, och väntas bara behöva ta en enda dag.

4) Nato tar sedan fram en rapport där man slår fast om länderna lever upp till de krav som ställs, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet säger sig ha förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare.

5) Natoambassadörerna tar sedan beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. Enligt Nato kan de här stegen hinnas med inom två veckor.

6) När protokollet skrivits under blir landet en "inbjuden medlem" med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.

7) Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.

8) När alla länder har gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.

Källa: Nato.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning