Efter krismötet: Fortsatt splittring om EU:s asylpolitik

Flyktingar som flyttats över från räddningsfartyget Aquarius, som den nya italienska regeringen hindrade från att lägga till i italienska hamnar. Flyktingarna fick fortsätta till Spanien, som tog emot dem. Arkivbild.Bild: TT/AP/SOS Mediterranée/Kenny Karpov

EU-länderna står fortfarande långt ifrån varandra i migrationsfrågan, även efter det hastigt inkallade minitoppmötet i Bryssel. En fråga finns det dock enighet om – EU:s yttre gränser ska stärkas.

Drygt hälften av EU-länderna kom till det extrainsatta krismötet om migration i Bryssel på söndagseftermiddagen – ett försök att lösa upp knutarna inför det ordinarie EU-toppmötet på torsdag och fredag. Enligt den ursprungliga tidsplanen var det då som EU-ledarna skulle klubba EU:s framtida gemensamma asylsystem. Något som det jobbats hårt på sedan hösten 2015, då unionen utsattes för den största flyktingvågen sedan andra världskriget.

Men inget tyder på att det kommer att lyckas.

– Vi vet att på Europeiska rådet (toppmötet) kommer vi tyvärr inte att ha en fullständig lösning på migrationsfrågan, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel på väg in till mötet.

Tre fronter

Efter mötet betonade hon att de församlade ledarna var mer eller mindre överens om att jobba vidare på tre fronter: att stärka samarbetet med länder i Afrika och på andra håll så att färre migranter ger sig av till EU, att stärka gränsskyddet och att lösa interna frågor om vilka länder som ska ta emot flyktingarna.

– Vi kan inte lämna ankomstländerna ensamma, eftersom det skulle innebära att de måste lösa alla problem själva, sade Merkel.

Det är främst Italien och Grekland som är de största ankomstländerna, och inte minst den nya populistiska regeringen i Italien har signalerat tydligt att de fått nog. Den senaste tiden har landet stoppat två räddningsfartyg från att lägga till i italienska hamnar.

Tysk kris

Angela Merkel har en potentiell regeringskris hängande över sig sedan hennes inrikesminister Horst Seehofer, från koalitionspartiet CSU, krävt att Tyskland ska direktavvisa flyktingar vid den tyska gränsen, om de redan registrerats i ett annat EU-land. Merkel har fått ett ultimatum fram till den 1 juli att hitta en europeisk lösning och att förmå berörda länder, främst Österrike, Italien och Grekland, att ta emot de flyktingar som kommer att stoppas vid den bayerska gränsen.

Hittills har ingen visat något större intresse, även Österrike har en ny, mer hårdför, regering i migrationsfrågan.

Sveriges statsminister Stefan Löfven anser ändå att Merkel fick visst stöd på mötet.

– Vi kan inte ha den ordningen att man får välja var man söker asyl, säger han efter mötet.

Oklart om läger

En annan fråga som lyfts av flera länder och i olika varianter är att bygga asylläger utanför EU, där en första asylprövning ska kunna göras för att avgöra om det rör sig om en flykting med skyddsbehov eller en ekonomisk migrant.

Frågan kommer också upp på det ordinarie EU-toppmötet senare i veckan, i ett förslag som bygger på samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och IOM. Stefan Löfven har sagt att han inte utesluter sådana läger, men att han vill veta mer innan han tar ställning.

– Det finns för lite information för att se hur det ska fungera, det är väldigt komplext. Jag har svårt att se att det går att avgöra den frågan på ordinarie toppmötet, säger han.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00