Efter HBL:s granskning – nu kan du påverka om damidrotten ska ha samma tv-villkor som herridrotten

Linda Sällström, Eveliina Summanen och de övriga spelarna i Finlands framgångsrika damlandslag i fotboll garanteras inte samma synlighet som herrlandslaget i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Bild: Heikki Saukkomaa / LEHTIKUVA

Ska damidrotten garanteras synlighet i tv på samma sätt som herridrotten då listan över samhälleligt viktiga idrottsevenemang skrivs om? Nu är det medborgarnas och organisationernas tur att säga sitt i ärendet.

HBL lyfte i mitten av februari fram den ojämställda lagstiftningen där fotbolls-VM och EM plus ishockey-VM för herrar garanteras synlighet på fria kanaler medan motsvarande mästerskap för damer får placeras bakom betalmur. Den nuvarande förordningen är 12 år gammal och är i behov av att uppdateras.

I lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) har antagits en förordning som listar de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse och som ska synas på fria tv-kanaler. De evenemang (tävlingar och mästerskap) som nämns i förordningen får alltså inte läggas bakom betalvägg.

Landslagsstjärnorna Linda Sällström och Ronja Savolainen uttryckte sin oro för att deras sporter kan hamna i medial skugga om de bolag som äger sändningsrättigheterna väljer att placera dem bakom betalmur.

Jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara sade i HBL att han anser att jämställdhetsaspekten måste tas i beaktande nästa gång lagen uppdateras och Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, kallade förordningen för "ett exempel på föråldrade strukturer som vi måste ta tag i och förändra".

Åländska riksdagsledamoten Mats Löfström (svenska riksdagsgruppen) lämnade in ett skriftligt spörsmål om den ojämställda tv-lagen.

Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) meddelade i mitten av mars att ärendet tas upp för diskussion och behandling i samband med att lagstiftningen ändras.

– Listan över samhälleligt viktiga evenemang motsvarar inte dagens värld. Det finns orsak att se över läget med damernas stora mästerskap och paralympiska spelen. Att stärka jämställdheten och allas lika värde är viktigt, sade Harakka i mars.

Päivi-Maria Virta, ledande sakkunnig vid Kommunikationsministeriet, sade i mars att för att platsa på listan måste grenen uppfylla minst två av fyra kriterier: Grenen och tävlingen ska vara av stort intresse i landet, den ska anses vara en del av den kulturella identiteten, landslaget ska delta i turneringen och den ska nå en viss mängd människor (tv-tittare).

– Damidrottens betydelse och uppskattning har ökat märkbart och tydligt sedan förordningen skrevs 2008 och det tar vi förstås i beaktande i det förberedande arbetet, sade Virta då.

Efter att idrottare, ministrar, sakkunniga, jämställdhetsombudsmannen och en riksdagsledamot sagt sitt i frågan är ärendet nu öppet för allmänhetens åsikter.

Kommunikationsministeriet ber nu om utlåtanden av allmänheten om uppdateringen av listan. Remisstiden löper ut den 15 juni och alla organisationer och medborgare har rätt att ge ett yttrande i ärendet på www.utlåtande.fi.

De som fyller i utlåtandet ombeds att svara på i synnerhet följande frågor:

1. Borde listan över evenemang av samhällelig betydelse uppdateras med nya idrottsevenemang eller andra evenemang och i så fall på vilka grunder? Vilka konsekvenser skulle ändringen ha?

2. Bör något evenemang strykas från den nuvarande listan och om så är fallet, på vilka grunder? Vilka konsekvenser skulle ändringen ha?

3. Hur uppfyller eventuella förslag kommissionens kriterier?

Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av ärendet som tjänsteuppdrag. Den nya förordningen ska vara klar i höst då de större lagändringarna trätt i kraft.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning