Efter HBL:s granskning: Fem organisationer kräver jämställd tv-lag – paraidrott och damidrott ska behandlas lika som herridrotten

Amanada Kotaja och de övriga paralympiska stjärnorna omfattas inte av den nuvarande tv-lagen. Bild: Riku Valleala / LEHTIKUVA

Fem organisationer kräver i ett uttalande att dam- och paraidrott ska garanteras samma synlighet som herrarna får då förordningen som listar de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse och som ska synas på fria tv-kanaler uppdateras.

Kvinnoorganisationernas Centralförbund, Finlands paralympiska kommitté, Föreningen Monaliiku (Monikansallisten naisten hyvinvointi ja liikunta), Finlands Svenska Idrott och projektet På samma linje anser det nödvändigt att dam- och paraidrotten tas i beaktande på samma sätt som herrarna då tv-lagen uppdateras.

HBL granskade och lyfte fram den ojämställda tv-lagen i februari och arbetet för att uppdatera förordningen är i gång.

HBL lyfte i mitten av februari fram den ojämställda lagstiftningen där fotbolls-VM och EM plus ishockey-VM för herrar garanteras synlighet på fria kanaler medan motsvarande mästerskap för damer får placeras bakom betalmur. Den nuvarande förordningen är 12 år gammal och är i behov av att uppdateras.

I lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) har antagits en förordning som listar de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse och som ska synas på fria tv-kanaler. De evenemang (tävlingar och mästerskap) som nämns i förordningen får alltså inte läggas bakom betalvägg.

Landslagsstjärnorna Linda Sällström och Ronja Savolainen uttryckte sin oro för att deras sporter kan hamna i medial skugga om de bolag som äger sändningsrättigheterna väljer att placera dem bakom betalmur.

Jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara sade i HBL att han anser att jämställdhetsaspekten måste tas i beaktande nästa gång lagen uppdateras och Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, kallade förordningen för "ett exempel på föråldrade strukturer som vi måste ta tag i och förändra".

Åländska riksdagsledamoten Mats Löfström (svenska riksdagsgruppen) lämnade in ett skriftligt spörsmål om den ojämställda tv-lagen.

Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) meddelade i mitten av mars att ärendet tas upp för diskussion och behandling i samband med att lagstiftningen ändras.

– Listan över samhälleligt viktiga evenemang motsvarar inte dagens värld. Det finns orsak att se över läget med damernas stora mästerskap och paralympiska spelen. Att stärka jämställdheten och allas lika värde är viktigt, sade Harakka.

Päivi-Maria Virta, ledande sakkunnig vid kommunikationsministeriet, sade i mars att för att platsa på listan måste grenen uppfylla minst två av fyra kriterier: Grenen och tävlingen ska vara av stort intresse i landet, den ska anses vara en del av den kulturella identiteten, landslaget ska delta i turneringen och den ska nå en viss mängd människor (tv-tittare).

– Damidrottens betydelse och uppskattning har ökat märkbart och tydligt sedan förordningen skrevs 2008 och det tar vi förstås i beaktande i det förberedande arbetet, sade Virta då.

Fram till den 15 juni hade allmänheten möjlighet att ge utlåtanden om listan.

De fem organisationerna kräver i ett ställningstagande att både paralympiska spelen och damernas EM- och VM-turneringar i fotboll samt damernas VM-turnering i ishockey tas med på listan över idrottsevenemang som enligt lagen måste vara tillgängliga på fria kanaler. I förordningen från 2007, som ska uppdateras i höst, är det bara herrarnas motsvarande mästerskap som i lagen garanteras synlighet gratis.

"Att ta med damernas ishockey- och fotboll samt paralympiska spelen på listan över evenemang av samhällelig betydelse är rättvist och det baserar sig på intresset för damidrotten", skriver organisationerna i sitt ställningstagande.

"Det motsvarar inte allmänna moderna värderingar att avgöra idrottens betydelse utifrån kön", fortsätter organisationerna i ställningstagandet.

I ishockeyn är det bara herrarnas VM som anses tillräckligt viktigt för att garanteras synlighet på fria kanaler. Bild: Mikko Stig / LEHTIKUVA

Kvinnoorganisationernas Centralförbund, Finlands paralympiska kommitté, Monaliiku, Finlands Svenska Idrott och På samma linje skriver att det finns två saker som talar för att damidrotten och paraidrotten måste inkluderas i lagstiftningen.

"Finland har varit föregångare inom damidrotten och att främja jämställdhetsfrågor i EU och globalt", skriver organisationerna.

"Finland har bland annat varit initiativtagare för Europeiska kommissionens rekommendationer om jämställdhet inom idrotten. Gender Equality in Sport – Strategic Actions in 2014-2020 publicerades i Helsingfors 2014 och en av de strategiska prioriteringarna är att öka jämställdheten i medier".

Damfotbollen har inte samma rättigheter som herrfotbollen i den nuvarande förordningen om idrottsevenemang av samhällelig betydelse. Bild: Heikki Saukkomaa / LEHTIKUVA

Organisationerna påpekar att damidrottens popularitet ökat under de senaste åren och att damidrottens ställning i samhället förändrats märkbart också i lagidrotterna.

"För att damidrotten ska kunna utvecklas måste damernas mästerskap i ishockey och fotboll få samma status som samhälleligt viktiga evenemang som herrmästerskapen har. Det sänder en stark signal att Finland som stat förbinder till att främja jämställdhet och likabehandling också inom idrotten", skriver organisationerna.

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning