Efter hård kritik – vad har ändrats i valfrihetslagen?

Bild: Lehtikuva / Heikki Saukkomaa

Lagen om valfrihet i vården har nått riksdagen med några ändringar. Här är vad som åtgärdats och vad som ännu inte fått svar.

– Tidtabellen är fortfarande det som oroar mest, säger Anne Knaapi, direktör på Soste, som företräder för social- och hälsovårdsorganisationerna.

Det var ursprungligen meningen att hela det fria vårdvalet skulle införas från början av år 2019. Den snabba tidtabellen har fått kritik, men förändringen är nu något av en kompromiss. I det nya förslaget får landskapen flexa med ett halvår – antingen starta ett halvår tidigare eller ett halvår senare, och bara med särskilt tillstånd skjuta upp det ännu mer.

Valfriheten ska fungera på flera nivåer. Var och en ska få välja en vårdcentral som har hand om primärvården, och en tandvårdscentral. De väljs för ett år i taget, om man inte flyttar eller har annan giltig orsak att byta.

Utöver det kan man få servicesedlar för tjänster som inte ingår direkt i vårdcentralerna eller i landskapets utbud. Har man stort vårdbehov kan man också få en personlig budget.

Hos landskapens vårdbolag kvarstår specialistvård och en stor del av de sociala tjänsterna. I vårdcentralerna finns bara handledning till specialistvården eller socialvården, men inte själva servicen.

Rådgivningsverksamheten kan landskapen själv besluta om. Den kan antingen finnas hos landskapen själva eller hos vårdcentralerna.

– Det är en väldigt stor förändring det är fråga om, och ett halvår är en så kort tid att det inte ger tillräckligt med respit, säger Anne Knaapi.

Språket giltig orsak att byta vårdcentral

Några preciseringar har gjorts i språkfrågorna. Till exempel är det preciserat att språkkraven på vårdcentralerna kan vara olika inom ett tvåspråkigt landskap, beroende på om verksamheten ligger i en enspråkig eller tvåspråkig kommun. För specialistvården gäller språkkraven hela landskapet.

Men om man inte är nöjd med den språkliga servicen på en vårdcentral man valt, så är det en giltig orsak att byta vårdcentral mitt i kontraktsperioden. Det är nu inskrivet i förslaget.

En annan korrigering gäller dem som inte klarar av att välja vårdcentral eller tandvård själv, och inte heller har nån hjälp. Då kan landskapet välja för en – och nu är det inskrivet i lagen att man också måste beakta personens språk.

"Skattesmitarna suckar av lättnad"

Oron över stora vårdbolag som sysslar med aggressiv skatteplanering har lett till att regeringen nu lovar att bolagen ska presentera sin skatteinformation.

Men ändringen får kritik av organisationen Finnwatch för att vara otillräcklig.

Det finns många siffror som fortfarande kan hållas dolda i vårdbolagen, säger juristen Henri Tulkki på Finnwatch i ett pressmeddelande.

– För att få en bild av ett vårdbolags skattebeteende behövs ett tiotal fakta, men i regeringens förslag fattas hälften av dem, enligt Tulkki, och nämner bland annat rörelsevinst och personalkostnader.

Enligt Tulkki sägs det inte heller någonting om vilka följder det får ifall ett bolag inte ger ut sina uppgifter.

– Om lagen går igenom i den här formen så kan nog de skattesmitande företagen dra en suck av lättnad, säger Tulkki, som är besviken på förslaget.

Få svar på de stora frågorna

Några frågor som väckt uppmärksamhet finns nu nämnda i lagen – som rådgivningsverksamheten. Det blir en fråga som landskapen själva får besluta om. Rådgivningen kan alltså finnas antingen hos offentliga sektorn, landskapen, eller hos de valbara vårdcentralerna om landskapen besluter det.

Men det uppdaterade lagförslaget innehåller magert med svar på riktigt stora frågorna – de som möttes av hård kritik i remissrundan.

Av alla som gav utlåtande ansåg bara en fjärdedel att lagförslaget kan uppnå det allra viktigaste målet – att minska samhällsklyftorna i vården. De flesta svar befarande också att det blir svårare för dem som har ett brett vårdbehov att orientera sig bland de olika serviceproducenterna. Regeringens sparmål var också ett frågetecken. Bara en tiondel av de svarande trodde att det är möjligt att spara tre miljarder på sikt.

En ändring som gjorts för att trygga tillgången till service är att landskapet kan besluta att anordna vårdcentraler på sådana områden där inga frivilliga vårdbolag anmäler sig.

– Det är ett steg i rätt riktning. Det är trots allt förståeligt att omständigheterna inte är likadana överallt, och på det här sättet försöker man se till att det inte uppstår luckor, säger Ane Knaapi på Soste.

Hon ser det också som ett steg i rätt riktning att en ny paragraf lägger ansvar på landskapen och på vårdproducenterna att se till att vårdstigarna sitter ihop för dem som behöver mycket service. Hur det går i praktiken vet man ändå inte i förväg.

– Dialogen mellan landskapets bolag och de övriga vårdproducenterna måste kunna garanteras, för att människor inte ska falla mellan stolarna.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning