Kritiska röster vill riva Nord Stream-monument i Hangö – historiker ser att globalt fenomen nått Finland

I Hangö finns flera debatterade monument, bland dem två som anknyter till gasledningarna i Östersjön. I Västra hamnen på hamnområdet finns ett monument som påminner om hamnens roll när Nord Stream 2-gasledningen byggdes. Invid torget finns ett annat monument som är en del av Nord Stream 1-projektet.

Hamnens vd Anders Ahlvik säger att hamnen diskuterat monumenten som en del ser som kontroversiella. Det finns de som till och med föreslagit att monumenten ska tas bort, men Ahlvik säger att monumenten är en del av hamnens historia.

– Hangös roll i Nord Stream-projektet hade inget med gasförsäljning att göra. Det här var stålrör som man lade ner i havet, säger Ahlvik.

Han minns att diskussionerna om projektet började 2015 och att de sista rören skeppades ut sommaren 2019. Nord Stream 2 hade en stor sysselsättande effekt i regionen, och råkade sammanfalla med att SSAB lades ner i Lappvik. Nord Stream 1 byggdes 2010–2012.

– Under sina bästa tider sysselsatte Nord Stream 2 runt 250 personer, men det kan vara i underkant. Det var en stor sak för hela regionen, många arbetslösa fick jobb då, säger Ahlvik.

Gasledningen blev också ett startskott för hamnen i Koverhar, som Hangö hamn tagit över. Projektet satte igång utvecklingen av hamnen, där bland annat en av kajerna helt restaurerades med pengar från Nord Stream 2.

– Vi ska inte glömma att Nord Stream inte är samma sak som Gazprom. Nord Stream var tyska och europeiska energibolag som finansierade ledningen tillsammans med den ryska leverantören, säger Ahlvik.

Han understryker att monumenten som lyfter fram gasledningen inte är något staden fått från Ryssland, utan av logistikföretagen som byggde ledningen samt av konsortiet kring Nord Stream, där de europeiska energibolagen ingår.

– Ifall de inte skulle vara ett stycke hamnhistoria skulle man kunna fundera på monumenten, men jag ser inte något skäl till det i nuläget. De symboliserar en bit europeisk energihistoria, säger Ahlvik.

Historikern Christoffer Holm har sina rötter i Hangö. I sin doktorsavhandling om Koverhars stålverk i Lappvik utanför Hangö ser han dels Nord Stream 2-projektets synlighet eftersom ledningen delvis skeppats ut från stålverkets gamla hamn.

– Det är intressant att sådana här debatter om historiska monument nu nått också Finland eftersom de försiggått i många år internationellt. Speciellt under Black Lives Matter-rörelsen tog folk saken i egna händer och rev ner statyer av personer som i det fallet kopplats till slaveri, säger Holm.

I sin doktorsavhandling han avlägger vid Åbo Akademi studerar han delvis hur stålverket kopplat samman det lokala med det globala, helt som de omdebatterade monumenten.

– Gasledningen är en del av Koverhars historia i dag. Men det finns de som funderar på om det är för känsligt och om minnesmärkena borde rivas, säger Holm.

Debatten om monumenten ser han på med intresse eftersom den varit icke-befintlig före kriget i Ukraina.

– En sådan här debatt har ju inte funnits i Finland innan sanktionerna mot Ryssland uppkom och man började revidera historien. Nu har vi ju både Leninstatyn i Åbo samt Världsfreden i Helsingfors som tagits ner.

– Men Nord Stream-monumenten är annorlunda framför allt eftersom de inte lyfter fram en person eller något som kan kopplas till en ideologi, utan snarare ett projekt som varit viktigt för staden. Monumenten lyfter fram vad projektet betydde för staden ekonomiskt samt för sysselsättningen, säger Holm.

– Det är hälsosamt i många fall. Historia är kanske inte sådant man enbart ska se ur en tidigare tidsperiods perspektiv, vi måste också beakta hur vi ser på historien i dag. Men att se på historien enbart med nutida ögon är också komplicerat, säger Holm.

De två Nord Stream-monumenten är ändå inte de enda omdebatterade minnesmärkena i Hangö. Vid Boulevarden finns ett minnesmärke som påminner om de tyska truppernas landstigning 1918. Monumentet har rivits ner en gång, rests en gång till, och texten har skrivits om.

– Frågan här är om vi ska se på monumentet enbart med dagens ögon, eller situationen direkt efter 1918? Monumentet handlar om Tysklands roll i Finlands historia och hur vi ser på inbördeskriget, och här har åsikterna länge varit tudelade. Åsikterna om monumentet påverkades också länge av Rysslands syn på Finlands och Tysklands gemensamma historia, vad vi ”fick och inte fick” lyfta fram. Nu kanske man vill revidera även det då Rysslands inflytande på Finland minskar alltmer.

Strax utanför Hangö centrum finns också en omdebatterad begravningsplats. Vid den ryska krigskyrkogården i Täktom ligger hundratals stupade sovjetiska soldater. Efter att Ryssland inledde kriget i Ukraina har en del röster höjts om platsens vara eller inte-vara, speciellt efter att ryska höjdare och diplomater firade segerdagen vid krigskyrkogården i maj.

– Men sådana här begravningsplatser finns i alla länder. Frankrike är fullt med tyska och amerikanska begravningsplatser efter kriget. Det kan givetvis vara känsligt, men det borde inte vara något problem med en rysk begravningsplats i Hangö. Det dog många sovjeter där. Även här handlar det ju om att vi reviderar historien utifrån den aktuella situationen, säger Christoffer Holm.