Den ryska presidenten Vladimir Putin meddelade under söndagen att Ryssland placerar taktiska kärnvapen i Belarus, en av Rysslands få bundsförvanter. Det var inte ett helt oväntat besked. Då Putin besökte Belarus i december, meddelade länderna om att Ryssland ska utbilda belarusiska stridspiloter att använda kärnvapenstridsspetsar. I februari 2022 genomförde Belarus president Alexandr Lukasjenka en iscensatt folkomröstning, för att driva igenom en ändring i grundlagen för att tillåta kärnvapen på belarusiskt territorium. Ryssland har också levererat till Belarus Iskender-kryssningsrobotar med 500 km räckvidd som kan förses med kärnvapensstridsspetsar. Enligt Putin har Belarus också redan tio stridsplan som byggts om för att bära kärnvapen.
Putins besked väckte uppmärksamhet i omvärlden. Det var många som tolkade det som ett hot mot Europas säkerhet. Ukraina krävde att FN-säkerhetsrådet sammankallas. Det var också det som var Putins avsikt. Sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig i Ukraina 2022 har Putin upprepade gånger använt hotet om kärnvapen som ett avskräckande vapen. Oftast då Ryssland mött motgångar i kriget.
Strategiskt sett har Putins drag inte stor betydelse. Det tillför inget till Rysslands kärnvapenkapacitet. Ryssland har fortfarande inget att vinna på att faktiskt använda sig av kärnvapen. USA:s reaktion var förståeligt återhållsam.
- Kärnvapen
- Konflikter och krig
- Vladimir Putin
- Belarus
- Kaliningrad
- Europa
- USA
- Ryssland
- Ukraina
- Xi Jinping
- Moskva
- Kina
- Turkiet
- Belgien
- Nederländerna
- Italien
- Tyskland
- Vita huset
- Storbritannien
- Hans Kristensen
- American Scientist
- The Guardian
- Östersjön
- Europeiska unionen
- Financial Times
- Josep Borrell Fontelles
- Teknik och IT
- Robotar
- Nato
- Jeffrey Lewis
- Stockholm
- Hiroshima