Rätt att rädda barnen från al-Hol

Finland prickas av FN:s barnrättskommitté för att inte ha agerat tillräckligt för att få hem de finländska barn som fanns och delvis ännu finns i lägret i al-Hol i Syrien. Finland agerade ändå, men starten var långsam, ändå var vi snabbare än de flesta. Oppositionen ställs däremot i skamvrån.

al-Hol lägret i norra Syrien. I lägret har så många som 100 000 kvinnor och barn internerats. Omständigheterna är urusla, det råder brist på mat, rent vatten, undervisning och medicinsk vård. Fotot är taget i september 2021.
LedareSusanna Ginmansusanna.ginman@hbl.fi
13.10.2022 16:31
Beslutet i FN:s barnrättskommitté har fattas utifrån klagomål hösten 2019 från anhöriga till sex av de barn som då fanns i al-Hol på det kurdiskt kontrollerade området i Syrien. I dag har tre av barnen återbördats tillsammans med sina mammor, och tre finns kvar i al-Hol. 
I HBL (13.10) berättar Jussi Tanner, i dag konsulär chef vid Utrikesministeriet men tidigare specialsändebud för att repatriera barnen, att de som finns kvar har mammor som inte vill återvända eller sända hem sina barn. Totalt är kring tio finländare kvar i al-Hol. Enligt Tanner finns det inte möjligheter att mot vårdnadshavarnas vilja föra barnen till Finland.
Till Finland har sammanlagt 35 finländare återvänt, av dem är 26 barn. De två barn som först återbördades var föräldralösa. En del mammor och barn tog sig på egen hand från al-Hol till Turkiet, andra fick hjälp av UM att ta sig från lägret och vidare hem.
Kvinnorna och barnen fördes till lägret i al-Hol våren 2019 efter att IS sista fäste i Baghouz hade fallit i februari och mars. Kvinnorna hade själv tidigare rest till IS-kalifatet i Syrien. Uppenbarligen hade fäderna i de flesta fall dött.
Otroligt många kvinnor och barn internerades i lägret där förhållandena fortfarande är mycket dåliga. Det råder brist på mat och rent vatten, de hygieniska omständigheterna är urusla och barnen är undernärda. Diarré och andra sjukdomar är vanliga, och en del är skadade från striderna.
Vårvintern 2019 styrde den borgerliga regeringen Sipilä Finland, men regeringen avgick 8 mars och fortsatte sedan som expeditionsministär. Den regeringen visade inget intresse för de internerade finländarna. Riksdagsval hölls i april 2019 och en ny vänster-center-regering utsågs i början av juni 2019, då under ledning av Antti Rinne (SDP). 
Det dröjde länge innan regeringen Rinne, som hann omvandlas till regeringen Marin, agerade synligt för att rädda de finländska barnen i al-Hol. Det här trots att det i regeringsprogrammet står att respekten för mänskliga rättigheter är grunden för all verksamhet. 
Utrikesministeriet hänvisade till att det inte egentligen fanns en motpart att förhandla med eftersom kurderna som upprätthåller lägret inte är en erkänd myndighet. I det tysta gjordes ändå en del. Vändpunkten kom när Justitiekansler Tuomas Pöysti i oktober 2019 slog fast att Finland måste följa FN:s barnkonvention och är förpliktigad att ta hem barnen.
Politiskt var frågan känslig. Oppositionen med Sannfinländarna, Samlingspartiet och Kristdemokraterna var ytterst kritiska till att de finländska myndigheterna skulle ingripa och hjälpa barnen. Så länge det inte fanns ett entydigt politiskt beslut om regeringens linje var det lätt att komma med kritik.
Sannfinländarna initierade i december 2019 en interpellation mot utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) för att han hade agerat för att rädda barnen trots att det inte fanns ett formellt beslut av hela regeringen. Tyvärr var det inte enbart de sannfinländska ledamöterna som ifrågasatte det riktiga i att följa barnkonventionen. Många samlingspartister och kristdemokrater gjorde det också, på ett mycket hätskt sätt. 
Senare i december kom det formella beslutet, det politiska beslutet hade fattats redan tidigare. Regeringen strävade efter att få hem barnen och konstaterade att det kan innebära att även mödrarna kommer till Finland.
Pekka Haavisto fick riksdagens förtroende, men tio riksdagsledamöter från oppositionen bad grundlagsutskottet utreda om Haavisto hade agerat lagligt. Då handlade det inte enbart om barnen i al-Hol utan också om beslut om tjänstemännen på Utrikesministeriet. Den processen tog över ett år.
När Finland nu prickas av FN:s barnrättskommitté är det givetvis allvarligt. Det innebär att Finland har brutit mot FN:s barnkonvention och inte agerat i enlighet med barnens rättigheter. Finland har ett halvt år på sig att svara kommittén och berätta hur man kommer att göra för att rädda de barn som ännu finns i al-Hol. Vid Utrikesministeriet har man tidigare bedömt att det är svårt eller omöjligt att få hem de barn vars mammor inte vill att de ska komma hem, men nu måste frågan utredas en gång till.
Samtidigt är barnrättskommitténs beslut ett kvitto på att det Finland gjorde när man hjälpte hem 26 barn var det enda rätta och grundade sig på barnens grundläggande rättighet till liv och hälsa.
Oppositionens högljudda kritik mot regeringens agerande döms alltså ut. Det ställer Sannfinländarna, Samlingspartiet och Kristdemokraterna och deras argument, bland annat om barnen som säkerhetsrisker, i skamvrån.

ANDRA LÄSER