Svenska Yle: Ytterligare tio miljoner till undervisning i det andra inhemska språket

Undervisningsminister Li Andersson (VF) kommer att föreslå tio miljoner i tilläggsanslag till inlärning av det andra inhemska språket i grundskolan, rapporterar Svenska Yle.

Undervisningsminister Li Andersson anser att undervisningen i det andra inhemska ska ses som en helhet, istället för att fokus ska ligga på studentexamen.
Under regeringens budgetförhandlingar i höst kommer undervisningsminister Li Andersson att föreslå tilläggsresurser på tio miljoner för att öka antalet undervisningstimmar i B1-språket i grundskolan, rapporterar Svenska Yle.
Det betyder i praktiken ungefär en timme till i veckan av undervisning i det andra inhemska språket i en årskurs på högstadiet.
På tisdagen godkände ministergruppen som arbetar med utbildningsfrågor också om ett utvecklingsprogram på en miljon euro.
Enligt utvecklingsprogrammet ska kommunerna uppmuntras att utveckla lösningar för att mer flexibelt kunna erbjuda svenska som A1-språk i skolorna. Ett pilotprojekt där kommunerna kan ansöka om understöd för ändamålet inleds i höst, skriver ministeriet i pressmeddelandet.
Ett av målen är att stärka studierna i det andra inhemska språket inom yrkesutbildningen, särskilt i fråga om servicebranschen.

Ingen obligatorisk svenska i studentexamen

Ministerarbetsgruppen fastställde att studentexamens struktur inte ska ändras i fråga om det andra inhemska språket under den här regeringsperiod.
"Våren 2022 infördes en mer krävande examensstruktur som innehåller fem prov. Ändringar i strukturen på studentexamen är således inte motiverade i detta skede", skriver ministeriet i ett pressmeddelande.

Nog med reformer

Li Andersson lät förstå redan i i en intervju för HBL i mars att studentsvenskan i praktiken blir en fråga för nästa regering och att hon inte tänker föreslå att svenska blir ett obligatoriskt ämne i studentexamen igen, trots att regeringsprogrammet innehåller en skrivelse om det.
Svenska Folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson yttrade då sitt missnöje och krävde åtgärder som vänder trenden där allt färre skriver svenska i studentexamen och där svenskakunskaperna blir allt svagare i landet. Detta leder till bristande service hos bland annat polisen, hälsovården och på nödcentralerna, särskilt för de svenskspråkiga i huvudstadsregionen.
Li Andersson motiverade sitt beslut med att hon är orolig för gymnasieelevernas välbefinnande, på grund av de många undervisningsreformerna som gjorts på kort tid samt på grund av coronapandemin och dess bieffekter.
Undervisningsminister Li Andersson hoppas nu på att de andra regeringspartierna ska vilja diskutera resurserna inom undervisningen i det andra inhemska språket.
– En tillräcklig undervisning i det andra inhemska språket är a och o för att det ska finnas en tillräckligt stark bas för de unga att stå på, när de funderar på vilka språk de vill satsa på under sina gymnasiestudier, säger hon till Svenska Yle.
Tjänstemän på Undervisnings- och kulturministeriet tar även upp ändringar i antagningen till universitet och högskolor som en väg att sporra fler elever till språkstudier, något som Anna-Maja Henriksson också lagt fram som alternativ.
ANDRA LÄSER