Det här kan få Mika Aaltola att ställa upp i presidentvalet

I Ilta-Sanomats opinionsmätning inför presidentvalet år 2024 blev Mika Aaltola en överraskande favorit. 32 procent av de som svarat på gallupen uppgav att de kan rösta på honom i presidentvalet.

Mika Aaltola fick stort stöd i en opinionsmätning inför presidentvalet. Han ser det som osannolikt att han ställer upp, men utesluter inte möjligheten. 
Vera Arhippainenvera.arhippainen@hbl.fi
27.05.2022 20:47 UPPDATERAD 28.05.2022 01:00
Mika Aaltola, chef för Utrikespolitiska institutet, har ingen partipolitisk bakgrund. Trots det anser 32 procent av de som svarat på Ilta-Sanomats presidentkandidatsgallup att de kunde rösta på honom. Aaltola har inte innan det här övervägt en partipolitisk karriär, ännu mindre att ställa upp i presidentvalet. Nu utesluter han inte att ställa upp. 

Hur kändes det här resultatet?

– Det var naturligtvis överraskande, och gjorde mig mycket ödmjuk. Jag hade inte förväntat mig att en sakkunnig skulle få ett så högt politiskt förtroende.

Vad tror du att förtroendet beror på?

– I brytningstider tror jag att många söker efter nya namn att ge sitt förtroende åt. Jag är trots allt en sakkunnig med år av erfarenhet av att ha gjort utrikespolitiska analyser och utrikespolitik är presidentens egentliga uppgift. Finlands utrikespolitik har varit rätt kryptisk, kringflackande och stoisk. Jag är tydlig, rättfram och säger vad jag tycker när det gäller situationen med Ryssland. Men till mitt jobb hör också att kunna ge politisk rådgivning.
– Det är ännu en tid till valet och presidenten har för tillfället historiskt stora uppdrag. Valspekulationer bör inte ta bort uppmärksamheten från det. Samtidigt bor vi en demokrati och väljarna funderar på Finlands riktning i framtiden. Därför söker väljarna nya ansikten.

Kan du tänka dig att ställa upp?

– Det är en väldigt utmanande uppgift. Jag har aldrig varit medlem av ett politiskt parti och demokratins representativa modell roterar runt partier. För icke-partipolitiska kandidater är  uppgiften rätt omöjlig.

Vilket parti står dig närmast?

– Jag har lyckats vara ganska partifri och har i stort sett röstat på alla politiska partier. Jag är den första chefen för Utrikespolitiska institutet som inte har partipolitiska kopplingar.

Vad krävs för att du ska ställa upp?

– Om alla presidentkandidater enbart representerar finlandisering och mygel i en tidsperiod av turbulens inom östlig politik, kunde jag känna mig manad att göra något. Om det finns behov av mig och det finns ett förtroende för mig känns det naturligtvis bra om jag kan vara till tjänst.

När bestämmer du dig?

– Det beror helt i hur kandidatutformningen blir. Om medborgarna känner att kandidatutbudet inte är tillräckligt representativt kan jag tänka på det.

Förhållandena med öst är knepiga, hur är de utrikespolitiska förbindelserna med Sverige?

– Väldigt viktiga. Med tanke på Nato är Turkiets ställning till Finland lättare än den till Sverige. Men vi satsar på ett nordiskt försvar och för det är Sverige viktigt. Om Sverige och Finland inte kommer med i Nato är alliansen med Sverige av högsta vikt.

Hur ser du på svenskans ställning i Finland?

– Svenskan har en historisk vikt men också en officiell status i Finland. Det är en central del av den finska identiteten.

Är det viktigt att presidenten talar svenska?

– Enligt mig är det väsentligt. Svenskan är inte bara en fråga om minoritetspolitik utan har en geopolitisk och språkpolitisk betydelse. 

Hur är dina kunskaper i svenska?

– Jag klarar av att prata svenska men har också insett att svårare och mera känsliga ämnen är lättare på finska. Språkkunskaper måste uppehållas och tränas. Jag var sju år i USA, det är en lång tid att vara passiv i ett språk. Nog borde en kille som är uppväxt i centrala Finland nära Jyväskylä träna upp sin skolsvenska en smula.
Populärare än Aaltola var bara fyra personer: Centerns Olli Rehn (49 procent), De Grönas Pekka Haavisto (45 procent) SDP:s Sanna Marin (35 procent) och Samlingspartiets Alexander Stubb (34 procent).

ANDRA LÄSER