Vi är här. Var är ni?

En sanningskommission har grundats här i Finland. Det är en kommission vars uppgift är att undersöka statens och samernas gemensamma historia med speciell inriktning på hur samerna upplevt tvångsassimilering.

Kommission. Assimilering. Sanningen. Stora ord med tunga betydelser.

Första gången jag hörde om en realistisk möjlighet till en sanningskommission var kring 2017. Sedan dess har jag deltagit i diskussionen som pågår kring processen hos samerna. Jag skulle våga påstå att jag känner till de centrala frågorna som samerna har om processen. Hos oss undrar vi kanske om sanningskommissionen är trovärdig eller pålitlig. Vi diskuterar huruvida staten kan använda samernas kollektiva trauma mot oss på något sätt. Vi funderar på vad det skulle betyda för oss om staten bad om ursäkt för det som samerna utsatts för. Samerna har haft ett antal år att förbereda sig för detta. Diskussionen har pågått länge. Men det känns som någonting fattas.

Var är finländarnas diskussion?

Inte en enda gång har jag sett en ordentlig analys om sanningskommissionen i finska medier. Inte en enda gång har jag hört hur en finländare skulle tala om hurdan betydelse processen har för det finska folket. Inte en enda gång har jag hört talas om sanningskommissionen hos finländare med samma vikt som den väcker hos samerna. Det jag sett i stället är finländare som ber samerna att förklara processen för dem. Det har blivit ett kvotämne då samer intervjuas att man ska nämna sanningskommissionen på något sätt och fråga hur det känns för samerna. Till det säger jag: nej.

Samerna har utsatts för våldsam tvångsassimilering i det här landet. Nu ska samerna leva igenom de minnena på nytt via sanningskommissionens arbete. Det ska inte vara på samernas ansvar att dessutom förklara för det finska folket vad processen egentligen gäller, varför den finns och vad den borde åstadkomma. Vill finländare veta vad processen handlar om så är det på ert ansvar att hitta svaren på era frågor. Ni har staten, ni har ett mångfaldigt utbud av medier, ni har institutioner, organisationer och universitet som resurser. Ni har all möjlighet att kräva svar från ert håll, i stället för att pressa samerna om varför kommissionen behövs.

Så om just du läser detta, och eventuellt har en möjlighet att lyfta fram frågor kring detta: nu är det dags. Nu är stunden då svåra frågor ska ställas om statens agerande mot samer, om den finländska rasismen mot samer, och hur den finska nationalbilden konstant approprierar samernas kultur. Och har du svårt att hitta på hurdana synvinklar du borde ta fram får du väldigt gärna ta några av dessa frågor i bruk: hur förändras den finska självbilden när sanningskommissionens rapporter publiceras? Hur ska man säkerställa att rapporternas innehåll tas i bruk i läromaterialet? På vilket sätt ska Finland ändra sin politik så att man inte upprepar assimilerande åtgärder i framtiden? Och framför allt – hur ska Finland be om förlåtelse för saker som det inte går att förlåta?