Maysoon Adnan, 61, är hem- och skyddslös – medborgarinitiativ kräver laglig status åt papperslösa

Irakiska Maysoon Adnan har fått sex negativa beslut, men menar att hennes asylskäl aldrig utretts ordentligt. Hon är en av de tusentals som anlände under perioden 2015–16, fick avslag, men valde att stanna kvar som papperslös.

Maysoon Adnan betraktar sig i dag som en gammal kvinna, trött och bedrövad efter sju års väntan på tillstånd att stanna i Finland.
Jeanette Björkqvistjeanette.bjorkqvist@hbl.fi
07.06.2022 16:54 UPPDATERAD 08.06.2022 15:25
Medborgarinitiativet Tillstånd att leva överlämnades på tisdagen till riksdagen, som nu ska ta ställning till förslaget om att ge ett fyraårigt uppehållstillstånd till de asylsökande som anlände innan 1 januari 2017 och nu lever som papperslösa, eller med oklara tillstånd.
Många av dem har hunnit integrera sig, lära sig språket, börjat arbeta, fått barn, hittat en partner – tills en lång spiral av negativa asylbeslut satt stopp för i princip hela livet.
– Vi talar om en tyst humanitär katastrof, där människors asylskäl inte utretts och där processer har pågått i sju år, säger Markus Himanen från nätverket Fri rörlighet, och en av aktivisterna bakom initiativet.

Bakgrunden bakom initiativet finns i det kraftigt ökade antalet asylsökande 2015–16, en lång rad lagändringar och ett restriktivare politiskt klimat som ledde till att tusentals människors asylskäl enligt både forskare, människorättsorganisationer och mediegranskningar inte utreddes ordentligt under den här perioden. Många har stått fast vid att de inte kan återvända hem och många kommer från länder dit Finland inte för tillfället kan deportera folk.
Inrikesministeriet bedömer att det handlar om cirka 3 000 människor och föreslog i en egen utredning nyligen att de som anlänt 2015 och 2016, och nu lever som papperslösa eller med oklara tillstånd, ska få uppehållstillstånd. Åtgärden skulle inte omfatta andra asylsökande och inte heller gälla sådana personer som är dömda för brott.
Initiativtagarna bakom medborgarinitiativet Tillstånd att leva menar att det handlar om så många som 5 000 människor varav en stor del sägs ha fallit offer för Migrationsverkets systemkrasch efter hösten 2015. Uppropet är av den orsaken avgränsat till de människor som sökt asyl innan 2017.

Asylsystemet i kris efter 2015

Under den så kallade asylhösten 2015 anlände tio gånger fler asylsökande – över 30 000 personer – jämfört med det årliga genomsnittet.
På Migrationsverket konkretiserades krisen bland annat i en akut brist på handläggare. Som en följd av det snabbrekryterades över 500 nya medarbetare med liten eller ingen erfarenhet alls av asylfrågor. Det saknades också både erfarna tolkar och kunniga juridiska biträden.
För Finlands del valde Juha Sipiläs regering att snabbt justera flera av de lagparagrafer som gällde asylsökande. Forskare på olika håll, bland annat vid Åbo Akademi, har i senare utredningar slagit fast att ändringarna äventyrade asylsökandes rättsskydd under den här perioden.
Källa: HBL

En av dem är irakiska Maysoon Adnan.
– Jag var 54 då jag, min man och min son kom. Nu är jag 61, en gammal kvinna. Vi har levt utan land i många år för vi kan inte återvända till Irak och Finland har inte gett lov åt oss att stanna, säger hon.
Den första tiden levde familjen i Borgå, där de lärde sig svenska i väntan på beslut. Det blev negativt. Beslutet överklagades och blev ånyo negativt. Sedan dess har de lämnat in sex asylansökningar med förhoppning om att de ursprungliga asylskälen skulle utredas. Men det har blivit stopp varenda gång och nu är hon trött.
– Vi har inget hem, ingen trygghet utan lever i olika vänners hörn – I Esbo, i Vanda, i östra Helsingfors. Vilken är skillnaden mellan oss och de ukrainska flyktingar som tagits emot med en sådan värme? De är människor. Vi är människor. De har familjer. Vi har familjer. De har sett krig och svåra saker. Vi har sett krig och svåra saker.

Förslagen om att legalisera statusen för papperslösa har föranlett en debatt där kritikerna bland annat fört fram att en masslegalisering av människors uppehållstillstånd skulle underminera hela asylsystemet och att det är ohållbart om man genom att förhala sin process med otaliga ansökningsprocesser ska ”belönas” med ett uppehållstillstånd.
– Men nu handlar det inte om det, utan om en avgränsad grupp som på grund av politiska beslut har hamnat här. Det är också väldokumenterat att ansökningsprocessernas kvalitet kraschade efter hösten 2015, säger Pia Lindfors, verksamhetsledare för Flyktingrådgivningen.
Hon hänvisar bland annat till att Migrationsverket ändrat över 1600 personers negativa beslut till asyl eller uppehållstillstånd av individuella skäl efter att de startat en ny asylprocess.
– Våra jurister har otaliga exempel på processer där man först efter 4–5 ansökningsprocesser lyckats få asyl, på samma grunder som anförts i den första ansökningen. Det är fullständigt huvudlöst på mänskligt plan och totalt bortkastad myndighetstid att vi ska hålla på så här.
Några riksdagsledamöter närvarade på infot efter överlämningen av initiativet. Bland dem fanns Veronika Honkasalo (VF) som sade att hon ska göra sitt yttersta för att den sittande riksdagen ska ta initiativet vidare.
Hur den tidtabellen ser ut är fortfarande oklart. Nästa riksdagsval ordnas våren 2023 och innan det borde saken ha fåtts i mål.
Läs också: Medborgarinitiativ: "Offren för Migris systemkrasch måste få uppehållstillstånd"

ANDRA LÄSER