Under miljömötet för biologisk mångfald står mycket på spel

Bara veckor efter kilmattoppmötet COP27 skrivit på sina papper och stängt dörrarna till lokalerna är det dags igen – men nu ligger fokus på att hejda det galopperande utdöendet bland arter.

FN:s toppmöte, COP15, som ursprungligen skulle arrangeras i Kina, har blivit uppskjutet gång på gång till följd pandemi och restriktioner. Konventionen om biologisk mångfald ordnas nu äntligen den 7–19 december i Montreal i Kanada, men trots behovet av platsbyte är Kina ändå värd.

Överst på agendan är att stoppa förlusten av biologisk mångfald fram till 2030. COP15 har benämnts som mötet som ska vända utvecklingen. Förväntningen är ett ”Parisavtal för naturen”. 

Behovet av en omfattande internationell handlingsplan för skydd av den biologiska mångfalden är pressande. Enligt Världsnaturfondens (WWF) rapport har populationer av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent sedan 1970. IPBES, FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, har kommit fram till att takten på utdöendet av arter nu är 100 gånger snabbare än den har varit på 10 miljoner år.

Fortsätter det så här hotas en miljon arter försvinna bara inom kommande decennier.

Det största hotet mot naturen på land är markomvandlingen och exploateringen av arter.

Under COP15-mötet är tanken att handskas med det här problemet genom att alla världens länder ska skydda 30 procent av sin land- och vattenareal. De skyddade områdena måste mera än fördubblas på mindre än tio år om målet ska nås: I mitten av 2021 var 16,64 procent av världens land och 7,74 procent av dess hav i skyddade områden.

Men det räcker inte. Beslut om bekämpningen av invasiva arter, handel med vilda djur och föroreningsfrågor spelar också en viktig roll.

Det här är ambitiösa mål som kräver stor tillit och handlingskraft av beslutsfattarna. Problemet är bara det att ambitionsnivåerna varierar från land till land.

Precis som på klimatmötet förhandlar Finland nu i Montreal som en del av Europeiska unionen, som visat sig relativt villig att arbeta för naturens bästa. Andra länder, som till exempel Ryssland, har visat sig vara betydligt mindre villiga.

Läs också: Miljöministern inför FN-toppmöte: ”Vi glömmer bort att vi är en art bland andra”

Något annat som än så länge är oklart är hur starkt skydd dessa skyddade områden ska ha, var pengarna ska komma från, hur situationerna ska kontrolleras. Fattigare länder har ställt krav om hjälp med pengar för att klara av målen. Också det här kan leda till sena nätter i förhandlingssalarna under COP15.

Också om allt under mötet går vägen kvarstår en allvarlig hotbild. Ekosystemen, arter och populationer påverkas i allt högre grad av klimatförändringarna. Fortsätter den globala uppvärmningen i nuvarande riktning kommer den sannolikt vara den dominerande orsaken bakom förlusten av mångfald i naturen. 

Mycket står på spel och frågetecknen kommer antagligen bara att hopa sig under det två veckor långa mötet.