Trump: Kommer att lämna Vita huset

För första gången säger Donald Trump nu att han kommer att lämna Vita huset om elektorerna röstar fram Joe Biden som USA:s president

Donald Trump säger för första gången att han kommer att lämna Vita huset om elektorerna den 14 december formellt utser Joe Biden som president.
– Visst kommer jag att göra det – och det vet ni, svarade Trump på frågan ifall han kommer att lämna sitt presidentkontor om elektorerna formellt fastställer Joe Bidens valseger den 14 december.
Uttalandet kom mitt under USA:s firande av thanksgiving, i samband med en frågestund med journalister i Vita huset. Det är det närmaste ett medgivande om att han kommer att acceptera en valförlust som Trump hittills har yppat.

Hävdar valfusk

Efter det fortsatte emellertid den republikanske presidenten att hävda att det har förekommit valfusk och att elektorerna gör ett misstag om de röstar fram Biden.
– Det här valet var ett omfattande bedrägeri, insisterade Trump, utan att hänvisa till några konkreta exempel på röstfusk, rapporter nyhets byrån AFP.
Han tillade att det därför kommer att kännas tufft för honom att erkänna en valförlust.
– Det kommer att vara väldigt svårt att ge upp, medgav Trump.
I presidentvalet den 3 november kammade demokraten Joe Biden hem 306 elektorer, medan Trump skrapade ihop 232, från landets 50 delstater. Den 14 december röstar elektorerna och utser formellt USA:s näste president, som tillträder den 20 januari. Trump ville under frågestunden inte säga ifall han kommer att medverka när Biden svärs in som president, vilket en avgående president förväntas göra.

Avvisade stämningar

Trump har sedan presidentvalet försökt att bestrida valresultatet i flera domstolsärenden. Hans anklagelser om att det bland annat har förekommit felaktigheter i rösträknandet och att stora mängder ogiltiga röster har räknats har dock inte kunnat bevisats i domstol, bland annat avslog en federal distriktsdomstol i Pennsylvania den 21 november en stämning från Trumpkampanjen, som ville ogiltigförklara miljontals poströster.
Tidigare i veckan inleddes maktövergången formellt, i och med att myndigheten GSA godkände att pengar delas ut till den tillträdande presidenten Joe Biden. Trump har accepterat beslutet.

Nästa steg i USA:s valprocess

8 december: Kallas i USA för Safe harbor day. All rösträkning och fastslagning av resultaten ska vara klart i delstaterna och elektorerna utses.
14 december: Medlemmarna i elektorskollegiet möts i delstatshuvudstäderna för att formellt rösta på en president och en vicepresident.
6 januari: Representanthuset och senaten möts för att räkna elektorsrösterna.
20 januari: Den avgående presidentens mandatperiod löper ut klockan 12. Kort därefter svärs den nye presidenten in.

Elektorer utser USA:s president

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.
Den kandidat som får flest röster i en delstat brukar enligt normen få alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt i valkretsar). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet. 2016 fick demokraten Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än republikanen Donald Trump – men Trump vann ändå valet.
En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29. Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs är Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).
Elektorssystemet är omdebatterat. Dess försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Dess kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.
Källa: Real Clear Politics och Politico
ANDRA LÄSER