Mikael Wahlström ser många tekniska lösningar på klimatproblemen

Smart teknik kunde användas i högre grad för att spara resurser och på så sätt bromsa klimatförändringen. Det säger bokaktuella forskaren Mikael Wahlström. Samtidigt ser han risk för negativa bieffekter.

Mikael Wahlström är forskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT och docent i socialpsykologi vid Helsingfors universitet.
Patrik Harald
17.01.2022 07:00 UPPDATERAD 17.01.2022 07:19
Artificiell intelligens, sensorer och datorernas växande beräkningskapacitet kunde utnyttjas bättre för att organisera och koordinera mänskliga aktiviteter, och därmed spara energi och bromsa klimatförändringen.
Det säger Mikael Wahlström, forskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT och docent i socialpsykologi vid Helsingfors universitet. Han är aktuell med boken Koneet, joilla pelastamme planeetan. Älyteknologialla ilmastonmuutosta vastaan, ungefär Maskinerna med vars hjälp vi räddar planeten. Smart teknik i kampen mot klimatförändringen.
Mikael Wahlströms bok ”Koneet, joilla pelastamme planeetan. Älyteknologialla ilmastonmuutosta vastaan”.
Wahlström lyfter fram en rad områden där det finns potential att med teknikens hjälp spara resurser. Ett av dem är sjöfartsindustrin, den verksamhet som satte i gång hela tankeprocessen som ledde fram till hans bok.
– I dag kör fartygen ofta onödigt snabbt, vilket ökar bränsleförbrukningen. Sedan tvingas de ändå vänta i hamnarna på sin tur.
Det finns teknik för att koordinera sjöfarten bättre, men enligt Wahlström saknas incentiv att använda den eftersom den inte gynnar någon enskild aktör i ekosystemet.
– För hamnarna spelar det ingen roll hur snabbt fartygen kör, och kaptenen som bestämmer hastigheten är inte den som betalar bränslet. Det gör ofta den som beställer resan, men ett koordineringssystem kräver ett öppet informationsutbyte. Hellre betalar man lite mer för bränslet än delar med sig av sin information till konkurrenter.

Färre bilar

Ett annat område där det finns sparpotential är en framtida användning av autonoma, självkörande bilar. En autonom bil beställer man till sitt hem när den behövs, men man behöver inte äga den. Det gör att det totala antalet fordon kan minska. Samtidigt finns möjlighet att utnyttja teknik som främjar samåkande.

Mikael Wahlström

41 år
Född i Joensuu, bor i Helsingfors med sambo, son och hund.
Huvudspråket är finska, men släkten är finlandssvensk: småkusin är boxaren Eva Wahlström (som han dock aldrig träffat). Pappans kusin är HBL:s tidigare chefredaktör Erik Wahlström.
Politices doktor.
Har jobbat på Teknologiska forskningscentralen VTT sedan 2012, dessförinnan på Helsingfors universitet.
På fritiden: yoga och segling.
Drönartransporter är enligt Wahlström ytterligare en pusselbit i framtidens energieffektiva vardag.
– Koldioxidavtrycket från en drönare är relativt lågt jämfört med till exempel biltransporter.
I hushållen kan matsvinnet minska med smarta kylskåp som med hjälp av sensorer kommunicerar med matbutiker, livsmedelsindustrin och logistikkedjor. Motsvarande lösningar kunde utnyttjas inom tillverkningsindustrin för att bättre tillvarata och utnyttja material och minska mängden spill. Här kan datorers beräkningskapacitet också användas för att förutse framtida servicebehov och förlänga produkters livscykel.

Risk för överkonsumtion

Möjligheter finns alltså, men Wahlström ser också en rad risker med de lösningar han presenterar.
– När det gäller autonoma bilar kan det uppstå en stor marknad för ”investeringsbilar”, folk som köper autonoma bilar för att hyra ut dem för taxiverksamhet – lite på samma sätt som med investeringsbostäder.
Följden kan då bli ett mycket stort utbud av autonoma bilar, vilket tvärtom skulle öka den totala bilanvändningen – på bekostnad av kollektivtrafik, promenader och cyklande.
– Om en tjänst är väldigt lättillgänglig kan resultatet bli överkonsumtion.
Det här gäller också drönare, där snabba och lättillgängliga leveranser kan leda till en ökad mängd impulsköp. Och om man beställer en drönarleverans i stället för att själv gå eller cykla till butiken, så är utvecklingen negativ.
Mikael Wahlström efterlyser reglering och en bred medborgardiskussion kring användning av tekniska lösningar i kampen mot klimatförändringen.
– En annan fråga är om vi vill ha en värld där luften är full av surrande drönare, och där man inte kan utesluta olyckor. Skyddet av privatlivet kan också bli ett problem om drönare svävar omkring på låg höjd i bostadsområden.
Cybersäkerheten är ytterligare ett frågetecken. De lösningar som beskrivits här ovan förlitar sig i hög grad på gps-teknik, som är lätt att hacka.

Regler behövs

För att minska teknikanvändningens avigsidor, behövs enligt Wahlström reglering från samhället och en bred medborgardiskussion i frågan.
– Det är inte bra om utgångspunkten främst är att kommersialisera teknik. Då är ledstjärnan inte nödvändigtvis energieffektivitet och klimatets bästa.
Wahlström påpekar att tekniken givetvis inte löser klimatkrisen, utan att den måste gå hand i hand med en förändrad livsstil.

ANDRA LÄSER