Varannan svensk vuxen har farligt dålig kondis

Studien baseras på data om mer än 350 000 svenskar i åldern 18–74 år. Personerna har genomgått en större hälsoprofilsbedömning som bland annat innefattar ett konditionstest på cykel.

Resultaten är uppseendeväckande. Under tidsperioden 1995–2017 har andelen vuxna svenskar med hälsofarligt dålig kondition ökat från 27 till 46 procent. I medeltal har konditionen försämrats med 10,8 procent. Försämringen visar sig tydligast i grupperna män, yngre vuxna, lågutbildade och boende i landsbygdslän.

Gränsen för riskabelt dålig kondition är i studien satt strax över det värde som brukar krävas för att klara en tio minuter lång promenad i rask takt utan vila (se faktaruta).

Trots att resultaten är anmärkningsvärda kan de ligga i underkant. Vuxenbefolkningen kan alltså ha ännu sämre kondis.

– Studien omfattar en väldigt stor grupp i den arbetsföra befolkningen. Men det var ju frivilligt att delta och det kan vara så att de som ställde upp mår lite bättre än gemene man. Det gör resultaten än mer skrämmande, säger Elin Ekblom Bak som är universitetslektor i idrottsvetenskap vid GIH och en av författarna till studien.

Hon syftar på att dålig kondition ökar risken för flertalet folksjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Ganska självklart minskar dålig kondition också chansen att prestera och orka med sin vardag.

– Detta är en av första och största enskilda studierna, både i Sverige och internationellt, som visar på en dramatisk försämring av konditionen. En av studiens styrkor är storleken på gruppen som undersökts, så att vi har kunnat jämföra olika undergrupper. Det är viktigt att veta vilka man ska fokusera på mest, säger Elin Ekblom Bak.

Frågan är vad som förändrats i svenskarnas vardag, med följden att konditionen rasat så. Elin Ekblom Bak konstaterar att det inte finns några belägg för att det organiserade idrottandet minskat. Tvärtom brukar enkäter tyda på att idrottsdeltagandet ökat.

– Men vi vet att vi använder bilen mer och att vi är mer uppkopplade även på fritiden. Så jag skulle gissa att det är den dagliga träningen som minskat. När vi tränar gör vi det punktvis, och är ganska inaktiva i övrigt. Men vardagsmotionerandet – att promenera, ta trapporna och så vidare – har en inte oansenlig betydelse för vår konditionsnivå.

Elin Ekblom Bak påpekar att försämrad kondition långt ifrån alltid kan förklaras med viktuppgång. Endast en tredjedel av försämringen av kondition i studien kunde förklaras av den generella viktuppgången i samhället. Majoriteten av försämringen i kondition berodde på en faktisk försämring av syreupptagningsförmåga.

Frågan är också om studien kan signalera något om utvecklingen av konditionsnivån bland ungdomar.

– Vår studie kan inte säga något om det, men andra studier visar på en nedgång i tonåren. Så satsningen på 100 timmar mer idrott i grundskolan är välkommen. Men det räcker inte. Skolan som helhet borde ha mer inslag av fysisk aktivitet.

Och det kommer att krävas att hela samhället agerar, fortsätter hon.

– Prognoser visar att förekomsten av vanliga folksjukdomar ökar snabbt inom de kommande årtiondena. Om vi får så många fler med så många fler sjukdomar kommer vi inte att få ett hållbart samhälle. Samhället måste svänga om och agera proaktivt. Det behövs stöd till alla som behöver röra på sig mer och äta bättre, säger Elin Ekblom Bak.

Situationen är dock inte särskilt mycket bättre här i Finland. Vårt stillasittande lär kosta samhället miljarder.