Efter fyra månader av krig vill finländare fortfarande donera pengar till hjälporganisationer

Kriget i Ukraina ser ut att bli en lång och utdragen konflikt. Det innebär att behovet av humanitärt bistånd är fortsättningsvis stort.

Ukrainska Raisa står bredvid en förstörd skola i byn Bilogorivka i mitten av juni 2022.
Laura Klingberglaura.klingberg@hbl.fi
24.06.2022 05:01 UPPDATERAD 24.06.2022 10:42
Det har gått fyra månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Så fort kriget bröt ut fick många hjälporganisationer rekordstora donationer av privatpersoner men också olika föreningar och företag.
Kommunikationschef Terhi Bruun vid Unicef i Finland säger att organisationen fortsättningsvis får in ett ganska stadigt flöde av donationer, även om den allra största toppen har passerats.
– Jämfört med mars och april har donationerna minskat men Ukraina har fortsättningsvis en synlig plats i vår kommunikation och penninginsamling. Behovet av hjälp har förstås inte upphört men allmänheten har kanske påmints av alla de andra kriserna som pågår i världen, säger Bruun.
Hon påpekar också att kriget i Ukraina har effekter som exempelvis de östra delarna av den afrikanska kontinenten drabbas hårt av i form av matbrist och hungersnöd.
– Vi har många utdragna kriser som pågår samtidigt. Syrien, Jemen och Afghanistan är bara några av dem.
Enligt Terhi Bruun upplever många finländare Unicef som en lämplig organisation att donera pengar till eftersom verksamheten fokuserar på barn.
– Då en kris eller katastrof bryter ut är det ofta barnen som lider allra mest, säger Bruun.

Stort behov av skydd och förnödenheter

Verksamhetsledaren Jouni Hemberg vid Kyrkans Utlandshjälp har liknande erfarenheter som Unicef.
– Antalet donationer har jämnats ut en del men det överraskande är att människor fortfarande orkar delta i olika konserter och andra evenemang som ordnas för att samla in pengar till Ukraina, säger Hemberg.
Då kriget inte visar några tecken på ett slut är behovet av olika resurser enormt. Kyrkans Utlandshjälp har ett större hjälpprojekt som består av två huvudsakliga delar. Den ena delen görs i samarbete med den ungerska systerorganisationen Hungarian Interchurch Aid medan den andra delen görs i samarbete med den ukrainska regeringen. Kyrkans Utlandshjälp har bland annat öppnat ett eget kontor norr om Kiev.
– Vår organisation skickar hygienartiklar, mat och andra förnödenheter som behövs på de olika flyktinganläggningarna i Ukraina. Våra ungerska kolleger sköter transporterna, säger Hemberg.
Ukrainsk brandman i Charkiv den 21.6.2022
Han har själv varit på plats i Ukraina för några veckor sedan och uppger att i de västra delarna av landet finns det just nu flera miljoner människor som försöker hitta tak över huvudet.
– Vi talar om så massiva mängder människor att alla tänkbara lokaler och utrymmen har förvandlats till sovplatser – till och med idrottssalar och boxningsringar, säger Hemberg.
Många av människorna som befinner sig på flyktinganläggningarna kommer från sådana områden som kriget totalförstört. Att återvända hem kommer inte att vara ett realistiskt alternativ på länge.
– De här människorna har varit mer sårbara redan till att börja med. De allra flesta som har pengar och kontakter har redan lämnat landet, säger Hemberg.
Han beskriver läget som bedrövligt. En del skolor har blivit av med både fönster och dörrar medan andra blivit fullständigt förstörda. Just nu är förhoppningen att man ska kunna renovera en del av skolorna före höstterminen inleds. Organisationen har också ordnat utbildning i psykosocialt stöd för lokala lärare så att de har bättre färdigheter att bemöta sina elever.

Medierapporteringen påverkar viljan att donera

Kyrkans Utlandshjälp har erfarenhet av många utdragna konflikter. Generellt brukar allmänheten förlora sitt intresse då medierapporteringen minskar. 
– Ännu tills vidare kommer det dagligen vidriga rapporter och bilder från Ukraina. Man kan tänka sig att det fortsättningsvis upprätthåller allmänhetens vilja att bidra och hjälpa. Det är förstås fint. Men det finns också en del särdrag med just den här konflikten som har fått finländare att donera aktivare än i samband med andra konflikter och katastrofer, säger Hemberg.
Han påpekar att landet ligger i Europa och att avståndet till Ukraina är kortare än till många andra konfliktdrabbade zoner.
– Det ukrainska samhället liknar vårt eget samhälle i många avseenden. Det är en betydande skillnad jämfört med många av de andra krisdrabbade platser där vi är verksamma, säger Hemberg.
Ukrainska soldater undersöker en förstörd lagerlokal i Lysychansk.

ANDRA LÄSER