Förbjuden frukt på Gullranda

President Sauli Niinistö sade när han öppnade årets diskussioner på Gullranda att ett gemensamt europeiskt försvar har varit en förbjuden frukt som européerna många gånger har smakat, samtidigt har frukten blivit mindre förbjuden.

Sauli Niinistö har själv länge och aktivt talat om ett europeiskt försvar, och nu vid de femte Gullrandasamtalen kunde han konstatera att tanken har ett större stöd än tidigare.

Ett konkret uttryck för det är det diskussionsunderlag om en säkerhets- och försvarsunion som EU-kommissionen lade fram så sent som den 7 juni.

Att försvars- och säkerhetspolitiken har aktualiseras beror bland annat på den osäkerhet om USA:s linje som har uppstått efter valet av Donald Trump. Men EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini som deltog i samtalen i Gullranda påpekar att processen har startat före Trump.

Natos biträdande generalsekreterare Rose Gottemoeller från USA kastade ändå fram frågan om inte Trumps kritik av att många Natoländer inte uppfyller målet att avsätta två procent av sin bnp till försvaret i själva verket har varit nyttig om den leder till en diskussion om nödvändiga förändringar och en rättvisare fördelning av kostnaderna.

Hon framhöll också att USA inte lämnar Europa och att USA:s handlingar väger tyngre än presidentens uttalanden.

Att en europeisk säkerhets- och försvarspolitik nu var ett viktigt tema på Gullranda är ett synligt tecken på förändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen. I fjol diskuterades försvarssamarbetet med Sverige på hög nivå i Gullranda, nu vidgades cirklarna till att omfatta hela världsdelen.

Hör man kanske ett eko av förbundskansler Angela Merkels uppmaning till Europa att ta sitt öde i egna händer?