Småbarnsfeber kopplas till miljögift

Danska forskare har hittat ett tydligt samband mellan hur ofta småbarn är febriga och hur mycket perfluorerade ämnen deras mammor hade i blodet under graviditeten.

Perfluorerade ämnen kan påverka utvecklingen av immunförsvaret hos människor.
I pizzakartonger, i popcornpåsar och i regnkläder – perfluorerade ämnen finns överallt runtomkring oss. De har nämligen oemotståndliga egenskaper, till exempel stöter de bort fett, smuts och vatten. Men samtidigt finns farhågor om att de kan vara farliga för hälsan.
Blodprover på flera hundra gravida kvinnor i Odense i Danmark visade att 99 procent av dem hade perfluorerade ämnen i blodet. I en ny studie har forskare vid Syddansk universitet tagit reda på hur många dagar om året barnen till dessa kvinnor var sjuka och hade feber.
Ju större exponeringen varit hos mammorna under graviditeten, desto fler feberdagar hade deras barn under sina första levnadsår.

Visat i djurförsök

– Djurförsök har tidigare visat att perfluorerade ämnen påverkar utvecklingen av immunförsvaret. Den här studien tyder på att det kan vara likadant hos människor, säger Louise Dalsager, forskare vid Syddansk universitet, till TT.
Undersökningen är inget klart bevis för att perfluorerade ämnen är orsaken, men visar att mer forskning behövs, anser hon.
I Sverige pågår liknande forskning, men här med barn som haft oturen att ha fått i sig höga doser av perfluorerade ämnen via dricksvattnet. Vattenverket i Brantafors i Ronneby kommun förorenades av brandsläckningsskum från en närliggande brandövningsplats.

100 gånger högre

De som under lång tid har druckit av vattnet har i genomsnitt 100 gånger högre halter av två sorters perfluorerade ämnen i blodet jämfört med normalbefolkningen och nu görs många olika studier om hälsoeffekterna.
Påverkan på immunförsvaret kommer att undersökas genom att se hur bra skydd barnen har fått av sina barnvaccinationer. Forskarna kommer att undersöka hur mycket antikroppar barn och ungdomar som druckit vattnet har mot sjukdomar som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet.
– Djurförsök har tidigare visat att perfluorerade ämnen påverkar utvecklingen av immunförsvaret. Den här studien tyder på att det kan vara likadant hos människor.

Perfluorerade ämnen:

Samlingsnamn: PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen) används som samlingsnamn för mer än 800 industriellt framställda kemikalier.
Användningsområden: Impregneringsmedel i kläder och textilier, rengöringsmedel, ytbehandling av livsmedelsförpackningar, vattenavvisande stekpannor och kastruller med mera.
I miljön: Ämnena bryts troligen inte alls ner i miljön.
I kroppen: Tas lätt upp i kroppen och ansamlas i framför allt levern och blodet, men även i lungorna och njurarna. Vissa PFAS har lång halveringstid och finns därför kvar i kroppen i flera år.
Risker: Några av dessa ämnen, PFOS och PFOA, har konstaterats vara farliga för hälsan. PFOS är sedan 2008 förbjudet i kemiska produkter inom EU (med vissa undantag). Farhågor finns kring andra perfluorerade och polyfluorerade ämnen, men det är ännu osäkert hur människor påverkas av dem. (FNB–TT)
Källa: Svenska Naturvårdsverket
ANDRA LÄSER