Bolagen öser utdelning över aktieägarna – ”2023 kan bli ett bra år”

Det utlovade utdelningsregnet över aktieägarna verkar bli verklighet. En vecka in i börsbolagens rapporteringssäsong har flera av de allra största bolagen gett sina utdelningsförslag, och många av dem överskrider både fjolårsutdelningen och analytikernas förväntningar. 

På torsdagen kunde till exempel Nordea meddela om ett förslag på att utdelningen höjs med 16 procent från fjolåret, alltså klart över inflationen det senaste året. Nordea har de senaste åren varit den aktie som flest finländare äger.

Samma dag kom en annan finländsk folkaktie, UPM, med ett förslag på en utdelning på 1,5 euro per aktie, 20 cent mer än förra året sedan. Det betyder att 52 procent av vinsten på 2,5 miljarder euro delas ut till ägarna. 

Hur kommer det sig då att utdelningarna ökar, trots att Finland sannolikt går in i en lågkonjunktur under våren? Aktiestrategen Tanja Wennonen-Kärnä på Ålandsbanken ser det som ett tecken på att 2022, trots alla rubriker, ändå var ett relativt gott år för många bolag.

– Många bolag har klarat sig väl trots hot och risker, även om konsumentbolag som Verkkokauppa.com har det kämpigt. En tydlig trend är att bolagen vill dela med sig av vinsterna till ägarna, vilket också syns i form av bolagens rekordstora återköp av aktier, som stärker aktiekursen. 

Sauli Vilén på analyshuset Inderes gör en likartad analys. På det stora hela har Helsingforsbörsens bolag levererat stabila vinstutdelningar till ägarna, även om det finns enstaka undantag, säger han.

– Det finns tre saker som möjliggör höga utdelningar. För det första att man gör ett bra resultat, för det andra har man en stark balansräkning och för det tredje att man har tillförsikt inför framtiden. När de här tre faktorerna sammanfaller är resultatet att bolagen kan vara generösa. 

Bakom enskilda bolags utdelning finns alltid bolagsspecifika faktorer, säger Vilén, som i huvudsak följer banksektorn.

Till exempel för Nordeas del säger han att man måste väga in bakgrunden. Lånemarknaden har blivit attraktiv för första gången på många år, på grund av de stigande räntorna. Banken har också några år av uteblivna vinstutdelningar bakom sig, eftersom ECB uppmanade till återhållsamhet i rädsla för att coronakrisen skulle äventyra banksektorns stabilitet. 

– Dessutom har ledningen satt Nordea i toppskick de senaste åren, det finns inget tvivel om att det är en toppresterare inom den nordiska banksektorn. Då finns det ingen orsak att hålla tillbaka med utdelningen.

Det är inte bara utdelningarna som pekar på att bolag i många sektorer vädrar morgonluft efter den turbulens som har präglat världsekonomin de senaste åren. 

Tanja Wennonen-Kärnä har noterat att bolagens finansiella styrning, alltså deras förväntningar på hur affärerna utvecklas i år, är bättre än förväntat. 

– Vår bedömning är att deras prognoser fortfarande är 5–8 procent för höga, men det är en enorm skillnad jämfört med till exempel finanskrisen då de var 20 procent för höga. 

– Det är precis vad jag tycker. Inflationen verkar ha passerat toppen och priserna på komponenter, råvaror och frakt har kommit ner betydligt. Det leder till att centralbankerna inte har samma press på att höja räntan, vilket så småningom kan höja kundernas köpkraft. 2023 har alla möjligheter att bli ett mer positivt år. 

– Det finns ett frågetecken, och det är hur orderingången utvecklas. Just nu har den finska industrin tjocka orderböcker, men frågan är hur det ser ut i slutet av 2023. Det kan hända att nedgången kommer med fördröjning.