USA mörkade massaker – Pentagons trovärdighet i botten

De senaste avslöjandena om amerikanska bombningar som massakrerade tiotals kvinnor och barn i Syrien 2019 upprör en hel värld.

En kvinna och hennes barn reser ett tält i ett flyktingläger utanför staden Sheikh Bahar i nordvästra Syrien. Bilden är tagen den 1 december 2021.
KOMMENTARJuri von Bonsdorff
05.12.2021 06:00 UPPDATERAD 06.12.2021 09:37
Året är 2019 och Islamiska statens (IS) hårt pressade trupper i Syrien och Irak står inför det slutgiltiga militära nederlaget mot USA och dess allierade. En av de sista striderna utkämpas i mars i den syriska staden Baghuz, nära den irakiska gränsen, ungefär mitt emellan Bagdad och Damaskus.
Amerikanska stridsflyg och drönare håller ett öga på området och videoupptagningen analyseras i realtid på en amerikansk bas i Qatar. Men det enda man ser på skärmen är en ansenlig mängd kvinnor och barn som samlats på en lerig slätt intill en flod.
Vem gjorde det där?
Plötsligt dyker ett amerikanskt jaktplan upp i drönarens kamera och släpper en bomb på över 200 kilo rakt in i folkhopen. När röken skingrats och dammet lagt sig kan man på skärmen i Qatar se desorienterade överlevande fly på vacklande ben. Men snabbt kommer en ny räd med två nya bomber av ännu större storlek som tar livet av de flesta människor på slätten.
– Vem gjorde det där? frågar en av de amerikanska militärerna vid skärmarna i Qatar förvånat.
– Vi har just bombat 50 kvinnor och barn, säger en annan.
Den syriska staden Baghuz nära den irakiska gränsen var ett av de sista IS-fästena och belägrades i flera månader av USA-stödda syriska trupper. Bilden är tagen den 22 mars 2019.
USA-stödda syriska soldater firar återerövringen av Baghuz den 19 mars 2019. Officiellt deklarerades den 23 mars som dagen för när allt syriskt territorium var återtaget av terrororganisationen IS.
Den här beskrivningen av händelseförloppet publicerades i New York Times för ett par veckor sedan. Den bygger på information som vaskats fram under flera månader av reporterjobb med intervjuer och dokumentinsamling. Det är första gången allmänheten får vetskap om massakern.
Enligt New York Times utfördes bombningen av en insatsstyrka bestående av amerikanska specialstyrkor som gick under benämningen Task Force 9 och som enligt rapporteringen fick agera hemligt och befriad från strikt övervakning i kriget mot IS.
Genast efter räden ska en amerikansk officer som iakttagit bombningen på skärmarna i Qatar ha slagit larm om en eventuell krigsförbrytelse. En intern utredning startades, men den genomfördes av samma enhet som utförde räden. Enligt New York Times fann rapporten inget klandervärt och utredningen begravdes innanför militärens murar. Ingen oberoende utredning ansågs behövlig.
Men tack vare en visselblåsare är informationen nu ute både i medierna och i kongressen som har startat sin egen utredning. I måndags meddelade också Pentagon att man inleder en ny utredning “på hög nivå” för att granska själva räden, antalet dödsoffer, eventuella krigsförbrytelser och hanteringen av den ursprungliga interna utredningen.
Afghanska säkerhetstrupper bevakar den forna amerikanska flygbasen i Bagram i provinsen Parwan norr om Kabul i juli 2021. I samband med evakueringen av Kabul bombade amerikanerna en civil familj och dödade tio personer.
Avslöjandena om massakern i Syrien för nästan tre år sedan kommer bara några månader efter att USA bombade sönder och samman en oskyldig familj, sammanlagt tio människor, i Afghanistan i samband med evakueringen av Kabul.
Även då krävdes mediernas insats för att få fram sanningen. Den av USA felaktigt misstänkta terroristen var ingen självmordsbombare utan en biståndsarbetare. Då erkände USA sitt misstag, men inte förrän man självsäkert hunnit förkunna attacken som “rättfärdig”.
Senare under hösten slog man fast sin ståndpunkt att räden föregicks av misstag men att ingen gjort sig skyldig till krigsförbrytelser och att inga åtal skulle väckas. Ingen bar med andra ord ansvaret för de förlorade liven.
Hittills har ingen heller burit ansvar för de dussintals civila som enligt New York Times miste livet i bombningen i Baghuz 2019. Pentagon har 90 dagar på sig att genomföra den nya utredningen och bestämma om någon bär skulden för den här massakern. Efter avslöjandena har det amerikanska försvarsministeriet bekräftat endast fyra civila dödsoffer och sagt att man inte slutgiltigt kunnat slå fast om de övriga över sextio dödsoffren var civila eller soldater eftersom kvinnor och barn också ibland bär vapen.
Hela USA:s väsen handlar om en strävan efter att vara ett föredöme för resten av världen. Även den mest okritiska beundraren av landet vet dock att USA ofta kommer till korta i den strävan.
I sin krigföring har landet i samma anda intygat att man i motsats till många andra länder alltid strävar efter att undvika civila dödsoffer och att militären agerar med största möjliga transparens. Krig är inte vackert eller kliniskt och kan aldrig föras utan blodiga misstag, men de senaste avslöjandena om det amerikanska luftkriget runtom i världen sätter de amerikanska föresatserna i ett ofördelaktigt ljus.
I Pentagons officiella och offentliga dokument sägs det att USA genomförde nästan 1 000 lufträder i Syrien och Irak 2019. De civila offren uppges vara 22 för hela året. Kvinnorna och barnen från Baghuz finns inte inräknade i den siffran, vilket är någonting som förr eller senare kräver en förklaring.

ANDRA LÄSER