Tillväxten finns västerut

För den som om några år ser tillbaka på inledningen av 2020 kommer den gångna veckan att framståsom relativt händelsefattig.

Helsingforsbörsen var i stort sett oförändrad. Under ytan dolde sig stora rörelser, både för enskilda aktier och för marknaden som helhet. Efter tjugo minuters handel på onsdagen var indexet ned 1,5% för veckan - därefter inleddes en återhämtning som förde marknaden tillbaka till utgångspunkten.
Den allt överskuggande faktorn var - som vi diskuterade i förra veckans krönika - utvecklingen i Mellanöstern. Även om läget fortfarande är spänt kan vi konstatera att det katastrofala utfall som vissa kommentatorer spekulerat i ännu inte har inträffat.
Nokia fortsatte sin uppgång och har sedan årsskiftet stigit med drygt 10 %. Drivkrafterna har i huvudsak varit förändrade rekommendationer från investmentbanker där det huvudsakliga argumentet är att en aktiekurs på 3–4 EUR inte reflekterar möjligheterna till att vinstmarginalerna gradvis förbättras under 2020.
Ett första steg mot att återställa förtroende för bolagets prognoser skulle vara att leverera ett resultat för fjärde kvartalet som är i linje med vad som förutspåddes i samband med 3Q-rapporten. Vi vet bättre den 6 februari.
Bland förlorarna hittar vi skogsbolagen - både UPM och Stora Enso sjönk med ca 3 %. Även här verkar förändrade rekommendationer från analytiker ha varit den huvudsakliga faktorn bakom kursrörelserna; det har i sak inte hänt mycket under de senaste veckorna som skulle kunna förklara dessa.
Visserligen har dollarn försvagats något mot euron under fjärde kvartalet, men rörelsen är mindre än 2% och den är fortfarande betydligt starkare än vid ingången av 2019. Skogsbolagen bör därmed kunna dra nytta av gynnsamma valutakurser ännu en tid framöver.
Det är värt att notera att fjolårets trend med starka USA-börser har fortsatt även under 2020. Till dags dato är de breda amerikanska indexen upp ca 2,5 %, mätt i EUR samtidigt som de europeiska marknaderna har stigit med drygt 1 %. Under 2019 var den totala avkastningen på USA-börserna cirka 34 %, jämfört med drygt 24 % för Eurozonen.
Skillnaderna - både under fjolåret och hittills i år - förklaras i allt väsentligt av att USA-marknaden har ett betydligt större inslag av tillväxtbolag än de europeiska. Exempelvis består S&P 500 till ca 40% av teknologi- och hälsovårdsaktier, som normalt förknippas med hög tillväxt och i en lågräntemiljö ofta utvecklas starkt. Motsvarande andel för Eurostoxx är drygt 20%.
Situationen på den finska marknaden är likartad. Om vi letar efter bolag med ett marknadsvärde på över 100 miljoner EUR och en förväntad tillväxt (exklusive förvärv) på mer än 10 % per år från 2019-2022 hittar vi totalt nio bolag. Störst av dessa är Asiakastieto, Revenio och F-Secure - som tillsammans svarar för ca 0,75% av Helsingforsbörsens totala värde.
Det är inte alldeles enkelt att vara en tillväxtorienterad investerare i den miljön. Tillväxten finns västerut, åtminstone på kort sikt.
Lars Söderfjell
Aktiechef, Ålandsbanken

ANDRA LÄSER