Klimatsmartare jordbruk helt möjligt

Mikael Jern skriver om fotosyntesen, jordbruket och klimatförändringen (HBL Debatt 10.12). Han konstaterar att jordbruk som drivs på rätt sätt är mera en dellösning på klimatutmaningarna än ett problem. Jordbruk skall utvecklas på rätt sätt.

Johanna Wasström skriver (HBL Debatt 15.11) om produktionsdjurens lidande. Högkvalitativ mat och djurens lidande går inte ihop.

Dagens jordbruk och matproduktion belastar den hållbara utvecklingen både i Finland och globalt. Våra metoder förvärrar klimat- och miljöproblemen.

För 12 000 år sedan blev människan jordbrukare. Sedan dess har man förstört 83 procent av alla däggdjursarter i naturen och hälften av alla växter. Nu används 59 procent av världens odlingsmark för att producera mat för boskap. Om vi hade en mer växtbaserad diet skulle en bråkdel av dagens odlingsareal räcka för att föda planetens hela befolkning.

Mänskligheten står inför allvarliga vattenproblem, eftersom nederbörden minskar på flera ställen. Av allt sött vatten människan använder går en tredjedel till boskapen och bara 1/30 används i hushållen.

Av världens antibiotika ges 70 procent åt produktionsdjur, vilket i det långa loppet har ödesdigra följder för människans hälsa och all hälsovård.

På planeten finns 23 miljarder höns, fyra gånger mera än människor. Deras sammanlagda massa är större än alla andra fåglars massa på planeten. Människorna äter 65 miljarder höns varje år.

Den ökade konsumtionen av rött kött har i de industriella länderna lett till ökad risk för cancer.

Av de växthusgaser som produceras av människor består 82 procent av koldioxid, som i främsta rummet härstammar från industri, trafik och elkonsumtion. Efter koldioxid är metan och dikväveoxid de vanligaste växthusgaserna i atmosfären. Av metanutsläppen kommer 37 procent av dikväveoxidutsläppen och 65 procent från boskapsskötseln.

Skogarna är kolsänkor som binder koldioxid. Avverkningen av skogar har ökat kraftigt, vilket förvärrat klimatsituationen. Tre fjärdedelar av minskningen av skogar beror på att allt större areal röjts till foderproduktion för boskap. Man räknar med att 91 procent av skogsminskningen vid Amazonas beror på boskapsskötseln.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO utgör boskapsskötseln en av de mest väsentliga orsakerna till klimatförändringen. Det är också en väsentlig orsak till avskogning. Johns Hopkins-universitetet skriver att om konsumtionen av kött och mjölk hålls på nuvarande nivå stiger den globala medeltemperaturen med stor sannolikhet med mera än två grader, fastän andra sektorer minskar sina utsläpp.

Det sägs att Finland står utanför denna utveckling. Våra skördar är mindre jämfört med sydligare länder. I vårt kallare klimat behövs mindre bekämpningsmedel, men varmare temperaturer har hämtat hit otrevliga nykomlingar. Det industriella intensiva jordbruket är ett allvarligt globalt problem. Vi finländare kan inte säga: gäller inte oss.

Jern skriver: ”Den globala jordbruksproduktionen är ett mycket komplext system, som kan vara svårt att greppa”. Det är inte svårt! Att minska konsumtion av nötkött, ost och svinkött är ett stort steg mot bättre klimat. Genom att välja vad vi har på vår tallrik stöder vi utvecklingen mot hållbarare jordbruk och mindre lidande i djurvärlden.

Siffrorna i texten baserar sig på Jonathan Safran Foers verk: ”Eating animals” och ”We are the Weather”.