Chefsekonomen: "Världen vore en bättre plats om alla hade börsel"

Finländarna har en obefogad rädsla för den rörligt prissatta börselen, menar Hypoteksföreningens chefsekonom Juhana Brotherus.

Elpriset nådde rekordnivåer förra veckan. Juhana Brotherus bygger sitt resonemang på klassiska incitamentsprinciper - ett fast avtal motiverar inte kunderna att konsumera då det är som billigast eller mest miljövänligt.
Fredrik Häggmanfredrik.haggman@hbl.fi
16.08.2022 12:06 UPPDATERAD 16.08.2022 12:45
Det fåtal finländare som betalar ett rörligt pris för sin elkonsumtion har fått betala dyrt när elpriserna skjutit i höjden på sistone. Men på ett samhälleligt plan vore det ändå bättre om alla hade börsel i stället för de mer utbredda fasta avtalen.
Det argumenterar åtminstone Hypoteksföreningens chefsekonom Juhana Brotherus för. I helgen väckte han uppmärksamhet med ett inlägg på Twitter. "Världen vore en bättre plats om alla hade börsel. Vet du varför?", frågade Brotherus sina följare retoriskt.
När HBL ringer upp Brotherus förklarar han att utspelet bottnade i en känsla av att det finns en rädsla för börsel i den allmänna diskussionen, och att gemene finländare har en skev uppfattning av vad ett rörligt elavtal egentligen innebär. Inlägget ska inte ses som ett krav på förbud mot fasta elavtal, utan snarare som en diskussionsöppning.
– Min uppfattning är att många inte förstår fördelarna med börsel, och tänker sig att elbolagen på något sätt skor sig på systemet. Men verkligheten är ju att ett normalt fast elavtal, som förnyas med två års mellanrum, också bygger på elbörsens priser men över längre tid vilket innebär att man kan lägga på en något högre marginal, säger Brotherus.

Mer miljövänligt

En värld där alla hade börsel skulle framför allt vara bättre för miljön, menar Brotherus, och hänvisar till klassiska ekonomiska incitamentsprinciper.
Har man ett fast elavtal kostar det lika mycket oavsett när man konsumerar. Men elbörsens rörliga priser, som fluktuerar beroende på utbud och efterfrågan, är en styrningsmekanism som ger kunden orsak att konsumera då priset som är lägst.
Det spelar roll eftersom den förnybara energin, som byggs ut i snabb takt och i synnerhet i form av vindkraft, till sin natur är kraftigt väderberoende. Skulle alla ha börsel skulle förbrukningen av el motsvara produktionen i högre grad, säger Brotherus.
– Det skulle innebära att man uppmuntras att till exempel gå i bastun vid de tidpunkter då vindkraften producerar mycket el. När vindkraftverken går för fullt kan elen vara nästan gratis. Vid de tidpunkter då priset däremot är högst är den förorenande kolkraftens andel av produktionen som störst.

Försäkring för förutsägbarhet

För en vecka sedan steg priserna på elbörsen till de högsta någonsin i Finland, strax över 86 cent per kilowattimme. I nuläget är börselskonsumenterna de klara förlorarna på prisnivån. Men det kan också gå åt andra hållet. Och är börselen dyr en längre tid påverkar det priset på fasta avtal då det ska förnyas.
– Antingen vinner man eller så förlorar man, och har man tur kan elpriset överraska i motsatt riktning. Under en hel livstid vågar jag ändå påstå att man vinner på att ha börsel.
Priset på elbörsen varierar från dag till dag och timme till timme. Ska man ha börsel ska man alltså ha råd att betala kostnaden även om elpriset stiger kraftigt över det förväntade – som det har gjort nu.

Man kan ju också se ett fast avtal som en försäkring för att inte behöva överraskas av plötsliga prisökningar?

– Så är det, även om få andra försäkringar har samma miljöpåverkan. Jag dömer inte ut elavtalen helt, jag förstår att det finns hushåll som behöver förutsägbarheten, säger Brotherus.

ANDRA LÄSER