Kan vi odla maten själva om det blir krig, Mats Nylund?

Självförsörjningen inom matproduktionen har seglat upp som ett stort politiskt tema i Finland, efter att Ryssland startade kriget mot Ukraina. Flera politiker har påtalat att den inhemska matproduktionen ska ses som en del av Finlands försvar, och staten har lovat att satsa extra på beredskapen inför kommande kriser.

Samtidigt som det alltså har blivit extra viktigt att Finland odlar största delen av maten självt, så har det blivit betydligt dyrare för producenterna att hålla i gång produktionen. De höga energipriserna påverkar alla delar av jordbruket och husdjursproduktionen.

I ett tal hos Skattebetalarnas centralförbund lovade finansminister Annika Saarikko (C) att ge ett akut stöd till matproducenterna. Hon säger att förslaget ska behandlas i regeringen inom några dagar och en tilläggsbudget ges "senast när vårbruket inleds".

Finland har av tradition en bra beredskap och är självförsörjande till 80 procent. Det betyder i genomsnitt att fyra av fem produkter som köps i mataffärerna är producerade i Finland.

Hur ska Finland klara av att hålla kvar den nivån? HBL ställer frågorna till Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

Nylund säger att Finland på många sätt har planerat för beredskapen väl.

– Vi är sällsynt väl rustade för både kortare och medellånga kriser. Vi har beredskapslager som få jämförbara länder har. Vi har både brödsäd och utsäde. Det är ett krigstida arv som vi har vårdat. Vi är inte det första landet som börjar svälta, säger Nylund.

Men för att hålla kvar en självförsörjning på sikt måste systemet förändras så att detaljhandeln höjer konsumentpriserna, för att de som producerar maten ska få tillräckligt betalt.

– Bönderna är utan pengar och husdjursproduktionen går back. Marknadsaktörerna måste komma överens om sådana avtal som gör att kostnadseffekterna går vidare i kedjan. I dag har vi en osund och dåligt fungerande marknad. Den starkaste parten är handeln. Det enskilda detaljhandelsföretagets vinster är större än hela jordbruksinkomsten tillsammans, påpekar Nylund.

Han säger att problemet med olönsamhet också syns hos förädlarna. Dit hör till exempel bagerier, köttfabriker och mejerier.

– Det beror på deras svaga förhandlingsposition gentemot en väldigt dominerande handel. Det måste handeln också förstå. I det här läget är deras ansvar större än så här, säger Nylund.

– Varje dag kostar det mera att producera. Energipriserna stiger ytterligare, och de kommer att ligga högt en lång tid framöver. Kostnaderna för husdjursproduktionen är just nu högre än producenterna får in. Pengarna är slut, säger Nylund.

Redan nu talas om stigande matpriser. Många bedömare förutspår en höjning på åtminstone 5-10 procent. Höjningen beror på att energipriserna har gått upp och konkurrensen om råvarorna är större. När kriget inleddes ströps exporten från Ukraina som har varit Europas kornbod.

– När Ryssland inledde kriget den 24 februari försvann en tredjedel av hela världens veteexport, och en betydande del av majs och korn. All solrosolja i hela världen kom från Ukraina och delvis från Ryssland, räknar Nylund upp.

Han vill inte gå in på hur regeringen borde kompensera konsumenterna för stigande matpriser. Men statsminister Sanna Marin (SDP) har signalerat att "finländarna ska ha råd att köpa mat också i framtiden." Det kan betyda till exempel sänkt mervärdesskatt men det är en stor skattepolitisk fråga, som sannolikt diskuteras först i rambudgetförhandlingarna senare i vår.

– Det finns en verktygslåda för att hjälpa till här. Det handlar om både social trygghet och skattepolitik, säger Nylund.

Tillbaka till frågan om vilken självförsörjningsgrad som är tillräcklig för att Finland ska klara sig om det blir krig, eller en annan kris som gör att det är svårt att få mat från utlandet. Den allmänna bedömningen är att en 80 procents försörjningsgrad är tillräcklig. Den resterande 20 procenten kan ett rikt land som Finland köpa upp, bedömer Nylund.

– Klarar vi av att upprätthålla den här nivån så är vi trygga i Finland. Då sköter vi vår bit, och Finland är så rikt att vi kan köpa upp mat som någon annan så att säga skulle behöva bättre. Men logistiskt sett är vi en ö. Nittio procent av det som vi importerar kommer via våra hamnar och i en militär konflikt kan trafiken störas.

– Så om vi lyckas hålla den här nivån ska vi vara stolta. Just nu är vi på väg åt fel håll och regeringen försöker lappa det, säger Nylund.