En perfekt storm tornar upp sig vid horisonten. Det är dags att damma av föreläsningsanteckningarna och slå upp begreppet stagflation – en sammansättning av stagnation och inflation. Denna olycksaliga kombination av anemisk tillväxt och skenande prisnivåer plågade de flesta utvecklade ekonomier från tidigt 1970-tal och en bra bit in på 1980-talet.
Startskottet gick vid kollapsen av Bretton Woods-systemet, då USA i ett desperat försök att finansiera Vietnamkriget slutade garantera dollarvärdet med ett fast inlösenpris i guld. Plötsligt fanns inget ankar som stabiliserade världsekonomin. Därefter har pengar betytt lite vad som helst, levt sitt eget liv. Kris, sa du? Tryck upp mer pengar. Pandemi? Stimulera.
År 1973 inträffade oljekrisen, och det samlade resultatet blev en dittills aldrig skådad ekonomisk farsot: svag tillväxt och hög arbetslöshet som spred sig till allt fler branscher och länder. Vad som hade uppfattats som ekonomiska lagbundenheter upphörde att gälla. I stället kom ett nästan naturlagsvidrigt sjukdomstillstånd som fick namnet stagflation. Det krävdes chockanpassning via höga räntor och därpå följande recession – med USA:s centralbank Fed i spetsen – innan ekonomin, börsen och samhället äntligen började repa sig.
ANDRA LÄSER
TV
Därför görs finska På spåret live: ”Vi vill göra något unikt i en tid där det mesta spelas in på förhand”
28.01.2023 12:18
Svenskfinland
Krönika: Sällskapet är inte rätt forum för den skarpa kulturkritik som Donnergate saknar – podden är för slapp
28.01.2023 18:08
Coronaviruset
Hundratusentals finländare har inte vaccinerat sig mot covid-19 – ”De utgör inget hot”, säger Asko Järvinen
28.01.2023 05:01
