Regnbågsankans Catariina Salo: "Vi får inte glömma bort att pride fortfarande är en kamp"

För 21:a gången firas Helsinki Pride med start på måndag. Det har gått 50 år sedan det var brottsligt att vara homosexuell och 30 år sedan det slutade klassas som sjukdom. Men fortfarande bryter staten mot mänskliga rättigheter.

– Pride är fortfarande en kamp för likabehandling. Det är också en tidpunkt för att komma ihåg hur långt vi har kommit och det kan man fira, säger Catariina Salo, ordförande för föreningen Regnbågsankan som verkar för Svenskfinland.
Prideveckan i Helsingfors börjar på måndag och håller på till söndag. Det är en påminnelse om den manifestation mot polisvåld och ojämlikhet behandling av hbtiqa-personer som utbröt på baren Stonewall i New York 1969.
– Pride är fortfarande en kamp för likabehandling. Det är också en tidpunkt för att komma ihåg hur långt vi har kommit och det kan man fira, säger Catariina Salo, ordförande för föreningen Regnbågsankan som verkar i Svenskfinland.
Läs också: "Prideveckan i Helsingfors ordnas i år igen – men utan parad"
Enligt Salo är det problematiskt att all information och synlighet kring hbtiqa+-frågor koncentreras till en vecka om året. Under pride-veckan vill Regnbågsankan bland annat väcka diskussioner om normbrytande begär och lust och om den nuvarande translagen.
– Vi har fört den här diskussionen i så många år. Det är så galet att staten steriliserar människor. Det ska inte hända år 2021.

Hbtiqa+

Akronymen är en förkortning på köns- och sexuella minoriteter: homo, bi, trans, interkönade, queer och asexuella.
Plustecknet kan tilläggas för att visa att förkortningen också kan innefatta andra läggningar och identiteter.
Sexuell läggning handlar om till vem en person har ett sexuellt och/eller emotionellt drag till.
Homosexualitet: att attraheras av/bli kär i och/eller ha fantasier om personer av samma kön.
Bisexualitet: att attraheras/blir kär i och/eller ha fantasier om både män och kvinnor.
Transperson: används för att beskriva en person vars könsidentitet eller könsuttryck är en annan än den som tilldelades personen vid födseln.
Interkönad är en person som har ett medfött tillstånd där könskännetecknen inte är entydigt typiska det binära könet man eller kvinna.
Queer är en identitet, politisk åskådning, som inte vill kategorisera sin sexuella läggning eller könsidentitet.
Asexualitet/oromantisk: att inte uppleva sexuell eller romantisk attraktion.
Agender: Att inte uppleva sig tillhöra något kön eller ha någon könsidentitet.
Källa: Regnbågsankan och Ung Pride.

Hur tycker du att det går för Regnbågsfinland i dagsläget?

– Jämfört med många andra länder så går det bättre här. Men så länge alla inte har samma rättigheter är vi inte på en godkänd nivå. Förutom translagsstiftningen är det attitydproblemen i samhället som är problemet. Men man kan inte lagstifta om människors attityder, säger Salo.
HBL har tidigare rapporterat om den kritik Finlands translagstiftning fått av medborgarrättsorganisationer världen över, FN inkluderat.
Läs också: "Nu börjar arbetet för en rättvisare translag"
En reform som slopar steriliseringskravet för att få rätt könsidentitet i passet är inskriven i regeringsprogrammet och beräknas förverkligas i slutet på nästa år. Men till följd av pandemin dröjer det och många transpersoners liv har satts på paus.
– Nu är det positivt att den här regeringen satte in det i regeringsprogrammet. Men en sådan här reform kan man inte sätta på paus. Det är människors rätt att få existera som de är, som vi pratar om, säger Salo.
Cirka hälften av alla unga transpersoner i Finland har övervägt att begå självmord, enligt människorättsorganisationen Seta.
– Många som hör till en sexuell minoritet och en könsminoritet känner en minoritetsstress oberoende på hur okej eller inte det har varit med sin egen identitet i familjen. Det blir tröttsamt i längden att fundera på om man kan berätta för andra. Det är en fråga om trygghet i och med att de här personerna fortfarande utsätts för våld, säger Salo.
Det är svårare för finlandssvenska hbtiqa+-personer i Finland. Enligt Salo saknas det svenskspråkiga läkare och tillräcklig kunskap.
Medborgarinitiativet "Rätt att vara" som kom i våras vill förutom att slopa steriliseringskravet skilja på de juridiska processerna i lagstiftningen så att transpersoner ska kunna korrigera sitt juridiska kön med egen anmälan utan tvång om medicinska intyg och diagnoser.
– Det innebär också att unga under 18 år med vårdnadshavares tillstånd ska kunna bekräfta sitt kön juridiskt.

Är det skillnad på att vara finlandssvensk eller finsk hbtiqa+-person i Finland?

– Den största skillnaden är att man på finska sidan kan få mycket mera kamratskap eftersom det finns fler föreningar.
Salo berättar att vanliga problem för finlandssvenska transpersoner är att det saknas svenskspråkiga läkare och tillräcklig kunskap om hbtiqa+-problematik.
Att regnbågsankan är den enda nationella svenskspråkiga organisationen i Finland som verkar för hbtiqa+-personers rättigheter bidrar till att mycket arbete förblir osynligt.
– I år har vi nått ut till långt över 1 000 elever. Men vi har inte tillräckligt med bidrag. Vi har svårt att utföra vår plikt utan pengar, säger Salo.
Av de verksamhetsbidrag organisationen har sökt har hälften blivit beviljade. Pride blir således också en viktig plattform för att nå ut till gamla såväl nya medlemmar.

Regnbågsfinland i korthet

2021: En reform om att slopa steriliseringskravet för att bekräfta den juridiska könsidentiteten läggs in i regeringsprogrammet.
2017: Den jämlika äktenskapslagen träder i kraft.
1981: Homosexualitet slutar att klassas som en sjukdom.
1971: Det är inte längre straffbart att vara homosexuell, men att "uppmuntra till homosexualitet" förblir straffbart.
1889: Homosexualitet blir straffbart med upp till två års fängelse.
Källa: Seta
ANDRA LÄSER