Att lyssna är en konst – vi guidar dig in i hörlurarnas värld

Utbudet av hörlurar har närmast exploderat de senaste tio åren och fyller i dag flera hyllmeter hos elektronikhandlarna. Men hur ska man välja rätt lurar för rätt situation? Hifi-entusiasten Janis Sahlström guidar oss.

Det finns ett par hörlurar för varje tillfälle, säger hifi-entusiasten och försäljaren Janis Sahlström.
Patrik Harald
19.02.2022 05:00 UPPDATERAD 19.02.2022 07:08
Med strömningstjänster och bärbara musikspelare i varje mobil har användningen av hörlurar ökat kraftigt och därmed också utbudet. Samtidigt har tekniken utvecklats.
– På fem år har det hänt massor, säger Janis Sahlström, som säljer ljudtillbehör på Verkkokauppa.com och kallar sig själv hifi-nörd.
Den produktgrupp som enligt Sahlström snabbt blivit den populäraste är så kallade in ear-hörlurar, droppformade öronsnäckor som trycks in i öronen. Särskilt de trådlösa varianterna är storsäljare för tillfället. En orsak är att batteritiden förbättrats avsevärt sedan produktgruppen först lanserades.
– För fem år sedan kunde man lyssna kanske tre timmar, men nu ligger batteritiden på cirka tio timmar för själva hörlurarna och ytterligare 20-30 timmar när de laddas i sitt fodral.
Enligt Sahlström har den här typen av lurar numera också bra mikrofoner för telefonsamtal eller för videomöten i datorn.
Trådlösa in ear-hörlurar.
HBL:s reporter ser genast två problem med de trådlösa öronsnäckorna: a) De är små och är lätta att tappa bort. b) Man kan inte provlyssna dem i butiken förrän man köper. Har man betalat kanske 200 euro är det en besvikelse om de inte sitter bra i öronen eller om man inte är nöjd med ljudet.
Enligt Sahlström har den här typen av hörlurar numera ofta en app för mobilen som visar var hörlurarna finns. Vad gäller möjlighet till provlyssning säger han att butikspersonalen testar alla modeller och försöker sedan beskriva ljudet så bra som möjligt för kunden.
– Om man har testat in ear-hörlurar tidigare och de har passat, så passar nog de flesta andra modeller också. I förpackningarna brukar det finnas silikonkuddar av olika storlek så att man kan pröva sig fram till de bästa.

Allt mer trådlöst

Trådlöst är praktiskt när man rör sig och vill slippa trassel med sladdar. Tidigare var ljudkvaliteten klart sämre i trådlösa lurar, men enligt Sahlström är skillnaden försumbar i dag.
Medan gruppen trådlösa in ear-hörlurar vuxit kraftigt har utbudet av motsvarande sladdförsedda hörlurar minskat, men enligt Sahlström vill många fortfarande ha sådana. Fördelen är att man inte behöver ladda dem, samtidigt som de inte är lika lätta att tappa bort.
För vissa konsumenter sitter in ear-hörlurar helt enkelt inte bra i öronen eller känns obekväma. Då är alternativet traditionella over ear-hörlurar med en bygel över huvudet.
Trådlösa over ear-hörlurar.
– Ännu för fem år sedan var den här modellen den vanligaste, men nu är det fifty-fifty mellan dem och in ear-lurar.
Medan öronsnäckorna är rätt osynliga och diskreta finns inom gruppen over ear en uppsjö av former, färger och material, allt från färggrann plast till läder och aluminium med premium-touch. Eller återvunnet material och med textil.
En stor del av de moderna hörlurarna är försedda med aktiv brusreducering (active noise canceling, ANC). Funktionen stänger ute ljud i bakgrunden, vilket passar bra för folk i stadsvimlet, och gör att man inte behöver höja volymen för att överrösta omgivningen. En del använder aktivt brusreducerande hörlurar också utan musik, bara för att få tystnad. Också brusreduceringstekniken har enligt Sahlström förbättrats mycket de senaste åren.

Aktiv brusreducering – så fungerar det

En mikrofon på utsidan av hörlurarna fångar upp ljudet från omgivningen. Sedan skapas en likadan, men spegelvänd ljudvåg. De spegelvända ljudvågorna och ljudvågorna från omgivningen slår ut varandra.
Aktiv brusreducering fungerar effektivast mot låga ljud och sämre mot höga. Jämna ljudmattor som motorbuller eller brummande fläktar dämpas bättre, medan plötsliga toppar tränger lättare igenom.
Brusreduceringstekniken uppfanns redan 1932 och började på 1950-talet användas av piloter för att sänka bullernivån och underlätta kommunikationen ombord. Först när tekniken kunde göras tillräckligt liten och energieffektiv började den användas också inom konsumentelektroniken.
En helt ny teknik på marknaden är bone conduction, som bygger på vibrationer i stället för ljud. Hörlurarna sätts inte i eller på öronen, utan placeras vid tinningen och resonerar inne i huvudet. Det här är dock ingenting man känner. Eftersom hörlurarna inte alls täcker öronen kan man fortfarande höra alla ljud i omgivningen och till exempel delta i diskussioner med kolleger eller familjemedlemmar.
Enligt Sahlström är bone conduction-hörlurar populära till exempel bland cyklister. Det finns modeller med inbyggd mp3-spelare, vilket gör att man inte behöver vara hopkopplad med en mobil. Det kan vara bra till exempel för simmare. Ljudmässigt saknas den djupaste basen i bone conduction-hörlurar.

Priset mindre avgörande i dag

Enligt Sahlström har skillnaden i ljudkvalitet mellan billiga och dyra hörlurar minskat de senaste åren.
– Riktigt bra hörlurar behöver inte längre kosta 300 euro, det kan räcka med kanske 100. Utvecklingen är lite densamma som i mobilvärlden där skillnaden mellan billigt och dyrt inte heller är lika stor som förr.
En trend Sahlström ändå noterat under pandemin är att intresset för riktigt bra hifi-lurar vuxit när folk tillbringat mer tid hemma. Då är det rejält tilltagna over ear-lurar i gedigna material som gäller – och alltid med sladd. Här ligger priset på 200–2 000 euro.
– Den här typen av hörlurar har blivit väldigt efterfrågade under pandemin, kanske inte de allra dyraste, men modeller i prisklassen 300–500 euro. Trots alla tråkigheter med pandemin tycker jag som hifi-nörd att det är roligt att många har satsat på bra ljud i hemmet.
Sahlström konstaterar att det finns ett par hörlurar för varje situation. Han skrattar och säger att han själv har alltför många, men ser det som en sorts hobby. Favorit är ett par Audeze i 700 euros klassen, men de används bara i rätt situation – hemma till exempel på fredag kväll med en vinyl och ett glas rött vin.
Janis Sahlström med favoritlurarna. Men dem använder han bara i rätt situation, hemma med en vinyl och ett glas rödvin.

Bildtest slog fast favoritljud

Vilket ljud som är bra eller mindre i ett par hörlurar är i hög grad en smaksak, men går det att objektivt slå fast vad bra ljudkvalitet är?
– Ja, säger Vesa Välimäki, professor vid Aalto-universitetet och specialiserad på ljud och akustik.
– Under de senaste tio åren har man kunnat kartlägga varför folk i allmänhet gillar ljudet i vissa hörlurar men inte i andra.
Välimäki syftar på den så kallade Harman-kurvan som utvecklats av forskare vid amerikanska ljudelektronikföretaget Harman International. Man lät ett stort urval testpersoner provlyssna på en mängd olika hörlurar, och baserat på vad de gillade och ogillade slog forskarna fast vilken typ av frekvensbalans de flesta människor uppskattar.
Harmans idealkurva visar vilka frekvenser som bör förstärkas och vilka som ska dämpas för att ljudet i ett par hörlurar ska motsvara ljudet från högklassiga högtalare i ett idealiskt lyssningsrum.
– Jämfört med högtalare ska hörlurar förstärka frekvenser kring 3 000 hertz för att ljudet ska upplevas naturligt, som i ett rum. Örat uppfattar ljudet på annat sätt när det kommer från hörlurar direkt på örat jämfört med om det kommer från högtalare i ett rum. Frekvenskurvorna ska inte vara identiska för hörlurar och högtalare.
Enligt Välimäki finns det hörlurar som planerats enligt Harmans idealkurva, men han kan inte bedöma hur mycket forskningen generellt har påverkat tillverkarna.
– Att kurvan togs fram betyder inte att alla hörlurar i ett slag blev mycket bättre.

Risker med brusreducering

När det gäller de stora prisskillnaderna säger också Välimäki att ljudkvaliteten inte nödvändigtvis förbättras i proportion till prisökningen. Däremot kan dyra hörlurar vara bekvämare och ha utbytbara reservdelar, som kuddar och sladdar. Enligt Välimäki får man i dag riktigt bra hörlurar för omkring 200 euro.
– Det finns många dyrare modeller som inte behöver erbjuda särskilt mycket bättre ljud, men de har kanske andra goda egenskaper.
Välimäki påminner om att aktiv brusreducering rentav kan vara farlig till exempel för den som rör sig i trafiken och inte hör vad som händer omkring en. En del upplever det också konstigt att helt vara i sin egen bubbla.

Påverkas ljudkvaliteten av aktiv brusreducering?

– I princip inte. Ljudet man lyssnar på och brusreduceringen är inte beroende av varandra.

ANDRA LÄSER