Mindre kött och mjölk på menyn i Helsingfors skolor och äldrevård

Helsingfors stad ska halvera mängden mjölk och kött som serveras inom staden. Det betyder att såväl dagisbarn som äldre serveras mer vegetariskt.

Både dagisbarn och äldre serveras mer vegetarisk mat i fortsättningen.
26.09.2019 10:42 UPPDATERAD 26.09.2019 16:18
Beslutet om att halvera kött- och mjölkkonsumtionen inom stadens enheter fattades av Helsingfors stadsfullmäktige på onsdagen på basis av en motion av De grönas Atte Harjanne och 22 andra undertecknare. Frågan om maten brukar väcka känslor, och före motionen var i hamn hade den varit i fullmäktige redan ett varv, men då ärendet slutligen avgjordes var det av en rätt så enig församling.
Enligt beslutet har staden tid på sig till 2025 att nå målet. Det är också i samklang med Helsingfors program för en koldioxidneutral stad 2035, som slår fast att andelen vegetarisk mat i skolor och daghem ska ökas.
I sina utlåtanden till motionen hade såväl utbildningsnämnden som social- och hälsovårdsnämnden konstaterat att målet är utmanande att nå, och enligt social- och hälsovårdsnämnden hade ett mer realistiskt mål med tanke på vissa grupper, som äldre och sjuka, varit en minskning med 20 procent.
Specialforskare Susanna Raulio vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, ser inga problem med målet att minska på kött och mjölk med hälften.
– Det låter helt görligt. Men det krävs förstås att det som faller bort ersätts med annat, som fisk och växtprotein. Mjölken innehåller kalcium, jod och D-vitamin, men också de kan ersättas med annat. Det finns till exempel växtdrycker som berikats med de här ämnena.
Någon risk för att finländarna överlag inte skulle få i sig tillräckligt med protein föreligger inte – utom bland äldre, som kan ha problem med matlusten. Här ser Raulio ett litet aber med Helsingfors ambitioner.
– Jag skulle kanske vara en aning orolig för de äldre som redan nu får för lite protein i sig. Man måste vara lite extra noggrann med den här gruppen, så att man hittar sådana ersättande produkter som smakar. Maten får inte förändras för mycket. För funktionsförmågan är det väldigt viktigt att man äter särskilt då man är äldre.
Bondförnuft och spelöga kommer väl till pass också här, anser Raulio. Äldre människor ska inte tvingas att lägga om dieten om det inte smakar.
– Men övergångsperioden är ganska lång, och det kommer nya generationer med nya matvanor. På många ställen har man redan gått mot mer vegetarisk kost.
Små barn däremot är väldigt flexibla, och på daghemmen går det hur bra som helst att ändra på dieten, tror Raulio.
– Barnen vänjer sig vid olika sorters mat om de bara får chansen, och matfostran är också en del av småbarnspedagogiken
Detsamma gäller äldre barn i skolåldern.
– Också i skolan är det önskvärt med matfostran. Det är bättre om förändringen sker genom fostran och nya vanor än genom tvång, säger Raulio.
Helsingfors har serverat ett vegetariskt alternativ i skolorna vid sidan av alternativet med kött eller fisk sedan 2007. År 2011 infördes en vegetarisk dag i veckan i skolorna och år 2018 i daghemmen.
I höstens skolmenyer serveras en huvudrätt med kött 17 dagar under en period på sex veckor. I augusti infördes ytterligare en vegetarisk dag under samma period, vilket betyder att sju dagar på sex veckor är helt vegetariska dagar.

ANDRA LÄSER