Insändare: Ska kustbanan uppgraderas med svart magi och häxkonster?

Skribenternas och politikernas oförmåga att se helheter och tänka långsiktigt har lett till att en hel del personer offentligt häver ur sig ogenomtänkta påståenden som att snabbtåget är en ”bluff”, endast för att resetiden i stället för en timme skulle vara en timme och en kvart. För alla som åker regelbundet till Åbo är det uppenbart att en halvtimmes besparing är en enorm förbättring. Men det gör ju ingen av kritikerna – det är lätt att sitta i sin dyra våning i Tölö med en Audi i garaget och skriva om sådant de själva inte har en aning om.

Fler och fler personer förespråkar att en storsatsning på kustbanan skulle ersätta Lojobanan. Hur exakt det skulle gå till verkar ingen veta – någon ingenjör med examen från Hogwarts ska väl vifta med en pinne och säga något på latin. Men sanningen är att kustbanan inte går att förbättra på ett sådant sätt som skulle gynna fjärrtågen.

Att bygga fler mötesplatser skulle inte göra något. Tågen till Åbo har en tidtabell som är fullständigt optimerad – tågen möts i Kuppis, Salo, Karis och Esbo där det finns fler spår. Mötesplatserna är redan organiserade, det finns inget snabbare sätt att komma till Åbo den vägen. Det finns även extra mötesplatser för att lindra förseningar i Ingå och Koski-Väärlä. Utan dessa två skulle tågen ändå ha exakt samma restid.

Dubbelspår på hela kustbanan är ett slöseri med allas tid. Det skulle inte göra någon skillnad för hur snabbt folk tar sig mellan Åbo och Helsingfors. Det förbättrar inte möjligheterna för regional utveckling i Västnyland och Egentliga Finland. Och i Lojo skulle de sitta helt tomhänta.

Det enda som skulle göra tågen snabbare är att riva varenda bro och tunnel samt hela spårbädden och bygga om allting från början. Då skulle resan till Åbo vara fem minuter kortare. Då kunde vi tala om bortkastade resurser. Det är då bäst att bara skapa en ny förbindelse.

Det finns inget annat alternativ till Lojobanan. Kustbanan är överbelastad och tillåter i nuläget knappt närtåg till Sjundeå, ännu mindre till Ingå, Karis och Hangö. Kustbanans pendlare vinner på att Lojobanan byggs och fjärrtrafiken flyttas dit.

Mest av allt börjar jag bli trött på att presentera mina motargument i en insändare. Om personerna som ropar ”bluff!” i mörkret innan någon tänt lampan fortfarande inte känner sig övertygade måste debatten fortsätta i muntlig form. Ansikte mot ansikte är jag beredd att fortsätta försvara sydvästra Finlands framtid mot skepticismen.

Leo Kolev, Vanda