Kaikkonen: Måste presidenten fortfarande vara infödd finländare?

Centerns gruppordförande Antti Kaikkonen är redo att se över kravet att presidenten ska vara infödd finländare nästa gång grundlagen ses över. "Jag tycker att kravet inte riktigt motsvarar jämlikhetstänket på 2000-talet. Det behandlar inte alla finländare på samma sätt".

07.05.2017 16:35 UPPDATERAD 07.05.2017 18:32
Det säger han till FNB.
De övriga riksdagspartiernas gruppordfröande vill däremot hålla fast vid den nuvarande formuleringen. Samlingspartiets gruppordförande Kalle Jokinen säger att en av förutsättningarna för presidentämbetet är att man är infödd finländare.
– Det har ju först en debatt om dubbelt medborgarskap. I det sammanhanget sade jag att den som vill bli president i Finland måste ge upp sitt andra medborgarskap.
Sannfinländarnas Toimi Kankaanniemi ser inte heller något behov att skriva om paragrafen.

Viktigt då men inte nu

Professorn i författningsrätt Tuomas Ojanen anser att det vore skäl att låta även andra medborgare än infödda finländare få bli president.
– Jag förstår att kravet på att statschefen och ministrarna måste vara infödda finländare var relevant i början av vår självständighet då det fanns ett behov att etablera den nyvunna självständigheten och den unga republiken. Men vad är behovet på 2010-talet? frågar sig Ojanen.
Ojanen säger att medborgarskap räcker i många europeiska länder där presidenten har mer omfattande maktbefogenheter än i Finland.
– Jag anser att kravet på inföddhet inskränker möjligheterna för den betydande – och växande – skaran icke-infödda medborgare att kandidera i presidentvalet. Samtidigt hindrar kravet många finländare från att hitta en lämplig kandidat de kan ställa sig bakom.
I Finland förutsattes tidigare att även ministrar är infödda finländare, men det kravet slopades i slutet av 1900-talet.
Justitieminister Antti Häkkänens (Saml) specialmedarbetare meddelade FNB per e-post på söndagen att ministern inte är tillgänglig för att ta ställning till frågan. 

ANDRA LÄSER